Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tilis barbariets isköld smältes hän;
Som ingjöt mod i vapenlösa handen,
Så att den sträcktes ut mot jordens starke,
Och desse tvungos att besegrade
För andens herrlighet sig nederböja,
Det bjertat ligger krossadt, tomt, förrödt,
Likt festpokalen, sen den ädla drycken
Af vindens pust spillts ned på marmorgolfvet.
Sägner em jättarne.
Lik brusningen, som börs ur skogens natt,
Fast ingen vet, från hvilket håll den stammat,
Förnimmas ock, ån starkare, än matt,
De sägner, dem du, folkens barndom, ammat.
\
Och barnen tro derpå. Sin tro de byggt
På stenar, hvilka jättars kastboll varit,
Och hvarpå gråa kyrkor bvila tryggt,
Fast byggarns tider längesedan farit.
Och fjällens stumma tungor röra sig
Att vittnesbörd om starka slägten bära,
Som nyttjat berg till vapen i sitt krig,
Till minnesmärken för sin segerära.
Ur djupa fjärdar stiga rösters ljud,
Förtäljande om samma djerfva slägte,
Hvars annars kraft var kämpens högsta gud
Och allt betvang, men blott till Gud ej räckte.
tHar detta slägte nånsin funnits till?
Kär har det kämpat, segrat och gått under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
