Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Yändkrctocn.
Solens guld på Medelkafvet seglar
Vid orangens, som deri sig speglar,
Ock kring stranden mandellundens doft
Svåfvar fjärillätt af fläktar buren.
För sin kungsthron, upprest här, naturen
Tog till himmel himlens skönsta stycke,
Strödde drufvor på dess grundvals stoft.
Söderns underverk!, för sista gången
Ser jag dig — med samma blick som fången
Ser tillbaka till sin frihets berg,
Hvarifrån för evigt han skall ryckas.
Som han bergar från sin fallna lyckas
Spillror minnen, så jag ville taga
Hem en skymt utaf din rosenfärg.
Väl beköfs den. Ack, till midnattslanden,
Hvarest höstligt sucka re’n mot stranden
Sorgsna vågor, öde stigen för.
Till sin vändkrets lefnadssolen hunnen
Visar nu den tid, som är försvunnen,
Blott i undergångens glans. I tiden,
Som än stundar, äfven denna dör.
Syrakusas och Palermos kuster,
Kring er går ej minnet af förluster,
Likt den obegrafnes bleka hamn.
På min graf ej er cypress skall stiga
Såsom dyster vård och der förtiga,
Ostörd af en vresig frågas nycker,
Främlingens, den obekantes namn.
Men deruppe bland de hällar kala,
Som, fast stumma, doek så högljudt tala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
