Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det evangelium, en nyfödd ros
Förkunnar, gladt af menskolijertat tros,
Då jord och haf och himmel det besanna.
Så långt vårt öga når, af lifvets flägt
Utbredes hoppets gröna morgondrägt,
Ocli jagas molnens natt från hvarje panna.
Åt stHndens glädje och vårt framtidshopp
Vi offra skogens unga grönska opp.
Liksom vi kunde binda dem med kransar:
Hvem vill åt vinterbrasan spara ved,
Då sommarn häller solens guldregn ned,
Och fjäriln sorglös uppå blommor dansar?
För hvarje bröst käns stugan allt för trång,
Se’n alla fåglar bjudit oss på sång,
Och hafvet sträckt mot alla stränder famnen:
Har jorden än för sorgen någon vrå
Så stängd, att inga glädjens tud dit nå.
Och der man glömt på hoppets genier namnen?
II.
•Jo, medan vi här i vår vrå i norden
Oss fröjda att få lefva opp på nytt,
Ser en af blomstergårdarne på jorden
Till härjningames valplats sig förbytt:
Midsommarssolen svartnar der af röken,
Hvari kanonens lusteld sveper sig,
Och markens herrlighet sveds till en öken.
Der strömmar blod utstaka dödens stig.
Visst är det vi, som valt den bättre delen,
Då vi i fred oss roa, älska smått
Och ej oss göra skyldige till felen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
