Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Slog sina vingars hägn kring Finlands tjäll,
Der vårluft flög igenom öppnadt fönster,
Och barmen vidgades med horisonten.
I snillet hjerta brann, i hjertat snille,
Och Suomi stod på sina sjöars strand,
Likt flickan nyss från böljan stigen opp
I fägring, hvilken dittills ingen varsnat.
I ynglingar, i hvilkas lockar nu
Den friska lagerns svala grönska darrar,
Er är den tiden kär. I fadershyddan
Dess minne framsprang jemte härdens gnistor,
Då höstens qväll kring fädrens hjessa grånat.
I ljus för deras skumma blick då teddes
Den tidens allvar i Porthans gestalt;
Dess hopp och glädje uti din, Franzén!
1 den gestalten älsken I den ock.
Likt gröna kransen, sedd i bjessans silfver,
Den står Er när i ögonblickets ljufhet,
Men äfven uti minnets fulla skönhet,
Hvaröfver inga skiften taga spiran.
Så länge lärkan ännu sjunger fritt
I Finlands vårar, blommor kläda sig
I fägring och ur menskans anlete
En blick om källan talar, der den flutit,
Det minnets vårdar skola vexla — — men
Det sjelft förklaradt stå i diktens glans.
När efter femtiårig lefnadsdag
Till Eder qvällens sabbatsklockas ljud
Framtränga åter, kallar den ånyo
Er alla hit till samma rum att skörda
En annan krans, af andra händer virad.
Hvem följer kallelsen ? — Hvem är det ? Hvem,
Hvars hvita lockar fläkta än kring pannan,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
