Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men för att lefva, konsterna behöfva
Ej endast hemvist och ett dagligt bröd:
Att tolka lågor inför öron döfva
Och kalla hjertan, det är deras död.
Här båta hvalfvets djerfva höjning föga,
Och murens guldbeprydda prakt och ståt,
När konstnärn märkt, att skådarus blickar snöga,
Och löjen hagla på hans känslors gråt.
Din hufvudstad, vårt fosterland, dock möter
Hvar ädel sträfvan lik en anförvandt:
Och icke är det här, man från sig stöter,
Hvad som oss nalkas godt och skönt och sannt.
Den stor skall bli, om den sin ära sätter
I hägn af det, som nu förtärs af köld,
Der man blott talas hört om kalla nätter,
Men i årtusen känt Akilles’ sköld.
Men lik Prometheus, fastsmidd vid klippan,
Lönad så för det stora, han ville,
Tyckes dock ofta menskornas vilja,
När till det ädlas höjder hon sträfvat.
Högre makter i starkare händer
Hålla dock ytterst framgångens tyglar.
Måtte de vänligt hägnande skåda
Ned på det herrliga tempel, som åter
Öppnats till hem för den biltoga konsten,
Att derutur till fäderneslandets
Alla bygder täflande spridas
Kärlek till ljus och bildning samt trofast
Hopp, att ej här de mer kunna släckas!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
