Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Med högre lust och kraft, än dag och sommar,
Som verkliggöra löftet, skäHka kunna;
Liksom de lufttält, som på sjöars grundval
Af hoppets djerfva händer spännas ut,
Mer fröjd och sällhet rymma i sin villa
Än marmorslottets tunga verklighet.
En vårens morgon denna lik i skogen
Käns stundom gry vid folkens horisont
Och drifva isen, som på lifvets strömmar
Nyss sönderbrustit, hän mot hafvets grafvar
Och gjuta hopp och mod i folkets sinne,
Och gjuta tankens höghet i dess själ,
Och rycka banden bort från sångens vingar,
Och lyfta dessa upp på friska fläktar,
Så att till rymder sången når, dit fordom
Dess blyga blick knappt vågade sig höja.
En sådan vårens morgon, Runeberg,
Uppå din lyras unga strängar lekte
Med sångens andar, som sin styrka mätte,
Likt fågeln, ilande från gren till gren.
Men sluten liksom fågelns skog var än
Den krets, der sången fann sitt hem, sin verld.
Då trädde fram i denna krets en man,
Hvars bjerta svällde högt af melodier.
De längtade att springa fram i dagen
Och tränga med dess ljus till andra bjertan,
Och väcka toner, slumrande i dem,
Likt eko, väckt ntur sin lätta slummer,
Vid första rop, som når dess blund i lunden.
Sjelf han sitt hjertas toner samlat in,
Der han vid rodret stod i mörka natten
Och styrde skeppets kosa vid ett spel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
