Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Annu när qvalet blef ens egen lott,
Och nian igenom verldens skärseld gått,
Ej till en himmel, men till jordens smärta,
Och sorgflor alla illusioner svärta.
Skalden Jacob Frcöcö graf.")
Hvar lins din graf? Det hem, som slutligt bergat,
Hvad af ditt bjerta ännu återstod,
Sen det af qval och lidande var härjadt,
Och sjelft en graf för lifvets brustna mod.
Hvar fins din graf? Så stumt som sjelfva grafven
Är, sedan frågan tystnat, landets svar:
Det är liksom jag skulle spörja hafven,
Hvar de, som af dem skördats, stannat q var.
Och ny är frågan: ingen fram den kastat
Förr på den jord, der skaldens vagga stått.
Hvem spörjer, hvart de skuggor hädan hastat,
Som, genom glömskan, bort i natten gått?
En skugga Du? Brann ljus ej i ditt snille,
Och klappade ditt bjerta icke varmt?
Var det ej ädelt, livad ditt sinne ville?
Att glömma Dig är Finland dock för armt.
Så armt det är, det tusen rika minnen
Åt glömskan offrat, liksom ditt, ändå.
*) Dessa verser upplästes på Finska Vetenskaps-societel
årsdag den 29 April 1859.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
