Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mästarns pensel honom gaf
Främlingen. I konstens länder
Kärlek fann han och den — graf,
Dit vår sorg sin helsning sänder.
Mycket dock hans fosterland
Bjöd, som ej bjuds ens af rike:
En natnr, som sammanband
Sjö och jord skönt utan like;
Ära åt hans graf det ger
Och hans namn bland dessa skrifver,
Dem i ljus vår framtid ser,
Tills att skumt dess öga blifver.
Till Johan Erik Lindh’6 åminnelée.
Den 4 Februari 1865.
Ett vinterlandskap för vår blick sig ter:
Till ram deråt en kyrkogård bjöd muren;
Färg gifver snön; luft, skugga töcknet ger;
Allt tecknats troget, såsom blott naturen
Kan måla sina stora taflor ut.
Till hälften knappt en bild af menskolifvet
Vi se dock utförd här: blott stridens slut.
Dess början, fortgång syns ej vid den knut.
Som satt en gräns för hela perspektivet.
Men ifrån taflans dunklaste parti,
Från den kring yngsta grafven vräkta sanden,
Ser minnet, känslan dock en harmoni
Emellan ödet af den trötte anden,
Hvars hydda här sin sista hägnad får,
Och vinterlandskapet, hvari hon sänktes:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
