Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Thordön, som tyckas molnena plundra
Och med en större tjusning beundra
Ömkeligt upp- och nedvända verldar
Än verldar i Shakespeares dikt.
Högt Du kan med den rätt,
Som af Guds nåde gafs snillenas ätt,
Både din krans och ditt hufvud bära,
Om liksom förr Du värnar den ära,
Yi åt vårt fosterlands scen ha ämnat,
Och den räddar från skam!
Fdgclnäötct.
Nattens vindar susa genom gräset,
Vuxet upp, der förr en gångstig ledde
Till den gråa kyrkans dörr, hvars gångjern
Ej på länge mer derunder gnisslat.
Jemte vinden sväfva der gestalter
Tysta, mörka, vålnadslika. — Hafva
Nu de döda vändt sig under jorden
För att gå igen på mark, som redan
Obestridt dem tillhör, som ej trampas
Mera af de dödeligas fötter?
Lyss! från hopen klagolåt ju tränga,
Spädas jemmer bryter nattens tystnad.
Lif der måste finnas, hvarest klagas;
Det väl måste kunna dö, som suckar;
Ej till ottesång de döda samlas,
Men blott de, som vänta än på döden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
