Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Som ur brustna hjortan sugit märg:
Ej dess värme kyldes bort af åren,
Och dess fägring miste ej med våren
Lifvets blomsterrika friska färg.
O! Ett menskohjerta aldrig klappat
Mera rent än hennes, om det tappat,
Om det vunnit uppå lyckans spel.
Ej hvad hatet säga vill, det kände,
Och dess kärlek värmde, men ej brände
Slöjan, hvari sveptes nästans fel.
Och den kärleken har gifvit vingar
At de toners makt, som nu sig svingar
Upp från orgeln i vår barndoms bygd.
Samma kärlek skall än länge lära
Bygdens unga slägten Gud att ära
Och att älska sanning, ljus och dygd.
Ädle ande, tack för det beviset,
Du oss gaf, hur qvinnan vinner priset,
När det gäller samfunds sanna väl;
Haf dock varmast tack för detta minne,
Som Du skänkt åt barndomsvännens sinne
Och som lifvar än hans kylda själ.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
