Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men hur tidens verldshjul än sig hvälfve,
Tänka många endast på sig sjelfve
Och de sinas välfärd eller ve:
Väga ångestfullt den knappa grödan;
Mäta hungrens svalg med brist på födan
Och om nåd för lif och gods blott be.
Andra se med harm den segervinning,
Som har krönt det ondas fräcka tinning,
Då det goda irrar stadt på flykt;
Gräma sig, att icke ödets bana
Följer deras egen viljas fana.
Att ej verket uppnår tankens flykt.
Vidt kring verlden deras afund skådar,
Hur de spinnas styrkans, listens trådar,
Som till byte fånga makt och kraft;
Klaga an försynens jemnvigtslösa
Delning af de lotter, som förslösa,
Hvad vårt land behöft, men aldrig haft.
Men att Gud ännu må framgent skydda,
Som i tider flyende och flydda,
Tåra fäders och vår framtids land:
Endast derom Finlands bäste söner
Höja alla sina varma böner
Upp till Den, som allt har i sin hand.
Må vi ej bli rof för styrkans nycker,
Hvilkens lek upphöjer och förtrycker
Blindt som hafvets stormupprörda våg!
Må mot våldets hot vi kunna sätta
Kärleken till ljuset och det rätta,
Emot låghet adeln i vår håg!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
