Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lika varmt som vi oss fröjde,
Då en älskad sjuk ses botad,
Glädjas vi att se den böjde
Odlarn, som än nyss var hotad,
Fostra opp sitt sjunkna mod.
Men då vi med sorg och bäfvan
Hörde åkermännen klaga,
Aktning kräfver ock vår sträfvan:
Ej må hätskt man från oss taga
All vår bildnings skön sta frukt.
Ej vid torfvan endast bunden
Menskan dväljs i jordens dalar;
Om behof långt bortom stunden,
Ofvan mullen längtan talar
I hvart öppet menskobröst.
Fast från åkrar ej och ängar
Sånggudinnan väntar gröda,
Hennes skörd på blomstersängar
Kan en isig fläkt dock döda,
Lätt som bondens ax förgås.
Men vår bildnings proletärer
Ej åt konsten unna lifvet:
Hon ju deras kropp ej närer,
Och det blef ej henne gifvet
Härma kreaturens suck.
Andens mening hon dock tolkar,
Förer hjertats djupa talan,
Ödslig mark med lif befolkar,
Väcker själen upp ur dvalan,
Lyfter den från jordens grus.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
