Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Som i sig upptog lågan af den kärlek.
Hvarur en gnista kastat då och då
En flyktig ljusskymt öfver dina dalar,
Till mitt land.
k tf
Än en gång jag återbära
Vill Dig håfvor af din ande,
Dem Du gaf till låns åt mig.
Må de lända till din ära
Och förtälja, hvar de lande,
Hvad jag haft att tacka Dig!
Då Du lifvet mig beskärde,
Kunde gåfvan armod blifva,
Men den kunde ock bli stor,
Om af det, åt lif ger värde,
Du det bästa täcktes gifva,
Som af slumpen ej beror.
Fridlyst såsom templets gårdar,
Fromt liksom min moders böner,
Blef ett hem min barndoms lott;
Kärlek i ett sådant vårdar
Kärlek, och deri för löner
Man ej fostrar rätt och godt.
Och der utanföre visas
Upp till desse, som arbeta
För allt ädelt i vår verld.
Snillets hjeltar högre prisas,
Än de, som för nyttan streta,
Värmde af sin egen härd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
