Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
till den uppgift, som Fichte och Hegel försökte lösa.
Slutligen anmärka vi mot Spinozas förklaring af verldens enhet,
att då han af det skäl, att orsaken och vterkan måste vara
likartade, nödgades antaga den oandliga substansen vana
abr-strakt, så blifver det utsträckta eller kroppsliga oberoende af
det andliga och lika väsendtligt som detta. Väl har Spinoza
genom att sälta det kroppsliga och det andliga s$som olika
sidor af samma sak och genom att lägga detta deras
förhållande till grund för deras nödvändiga öfverensstiimmelse
för-sökt att göra denna lära om det kroppsligas oberoejnde af det
andliga förenlig med läran om alltings enhet och med den
praktiska fordi an, att menniskan både till sjul och kropp skall
vara bestämd eller bestämbar af samma kraft eller lag, men
möjligheten häiaf är naturligtvis beroende af möjligheten att sätta
substansen såsom kroppslig eller utsträckt. Då nu Spinoza
uttryckligen förklarat, att en sådan uppfattning af ett attribut,
som skulle hafva till följd substansens delbarhet, är felaktig,
så måste utsträckningen tagas i en annan betydelse, då hon
uisäges om substansen, än då hon utsäges om ett ändligt
väsende. Fasthåller man detta, så skulle deraf följa att
orsaken til) de kroppsliga tingen icke blifver med denn ilikartad,
och följaktligen de kroppsliga tiogen icke kunna ur.den
oändliga utsträckningen förklaras, utan förutsätta en annan orsak.
Härmed skulle man äfyen hafva undanryckt grunden, på
hvil-ken öfverensstiämmelseo mellan menniskans själ och kropp
antogs hvila, och då kropp och själ enligt Spinoza icke kunna
stå i orsaksförhållande till h.varaadra, så blifver deras
öfver-ensstämmelse oförklarlig. Vi anse det genom denna granska
ning af Spinozas lära om orsaksförhållandet vara visadt, att
eroheten och sammanhanget i verlden icke låter tillfredsstäl-
lande förklara sig genom sammanhanget mellan orsak och
verkan. Det har nemligen visat sig, attt orsaksförhållandet sjelft
behöfver en förklaring, emedan orsaken antingen är verkande,
men då icke är immanent, eller ock, om hon antages vara
immanent, icke är verkande, det vill säga icke är orsak. Då
gjlunda verksamhet utgör en väsendtlig bestämning hos
öriken, men verksamhetens .begrepp blott i och genom erfa-
irenbeten är .gifvet, si km Spinozas lära om en i j&cb genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
