Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En lång, ljuslett, blek ung man inträdde, iklädd en
resdräkt, hvilken han under flera dagar ej tycktes ha aftagit och
inte heller besvärat sig med att borsta vid framkomsten till
Paris, ty den var mycket dammig.
Herr Duval, som tycktes starkt upprörd, gjorde ingen
ansträngning att dölja denna rörelse. Det var med tårad blick
och skälfvande röst som han sade:
»Min herre, jag ber om ursäkt att jag besvärar er och i denna
kostym, men som vi ungdomar inte genera oss mycket för
hvarandra, och jag lifligt önskade få träffa er i dag, gaf jag mig ej
ens tid att fara till hotellet, dit jag skickat mina kappsäckar,
utan jag skyndade hit, rädd att ej få träffa er, fast det var så
tidigt.»
Jag bad herr Du val slå sig ned vid brasan, hvilket han
gjorde, under det han från fickan tog upp sin näsduk, i hvilken
han för ett ögonblick dolde sitt ansikte.
»Ni anar inte», återtog han med en djup suck, »hvad er
främmande gäst kan vilja er vid en sådan tid och i en sådan dräkt
och gråtande som han är. Jag kommer för att be er göra mig
en stor tjänst.»
»Säg ut, min herre, jag står helt och hållet till ert förfogande.»
»Ni var ju närvarande vid auktionen hos Marguerite
Gautier?»
Vid det namnet vardt sinnesrörelsen, som den unge mannen
för ett ögonblick lyckats behärska, honom öfvermäktig, och
han förde ånyo näsduken till sina ögon.
»Jag förekommer er nog mycket löjlig och jag ber om
ursäkt», sade han, »men jag skall aldrig glömma det tålamod
med hvilket ni hört på mig.»
»Min bästa herr Duval, om den tjänst jag tycks kunna göra
er, kan bringa er någon tröst, så säg med detsamma hvarom
frågan är, jag skall med största nöje stå till tjänst.»
Herr Duval var mycket sympatisk, och jag ville gärna
trösta honom.
Han svarade:
»Ni köpte ju någonting på Marguerite Gautiers auktion?»
»Ja, en bok.»
»Manon Lescaut.»
»Alldeles riktigt.»
»Har ni ännu denna bok?»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
