Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men när den man, som ingifvit denna återlösande kärlek
är nog ädelmodig att mottaga den utan att minnas det förflutna,
när han hängifver sig däråt, när han slutligen älskar så som
han är älskad, då uttömmer på en gång denne man alla jordiska
känslostämningar, och efter denna kärlek skall hans hjärta vara
tillslutet för hvarje annan.
Dessa betraktelser anställde jag inte den där morgonen,
jag kom hem från Marguerite. De voro kanske en förkänsla
af hvad som skulle hända mig och trots min kärlek till
Marguerite förutsåg jag inga dylika följder, nu gör jag det. Sedan allt
är oåterkalleligen förbi, framstå de som naturliga följder af det
som varit.
Men låt oss återgå till denna förbindelses första dag. När
jag hemkom var jag glad till ytterlighet. När jag tänkte på,
att de skrankor som min inbillning upprest mellan Marguerite
och mig, voro försvunna, att jag ägde henne, och till en viss grad
upptog hennes tankar, att jag i min ficka hade nyckeln till
hennes rum och rättighet att begagna densamma, så var jag nöjd
med lifvet, stolt i hågen, och jag älskade Gud som tillstadt allt
detta.
En dag snuddar en ung man förbi en kvinna på gatan, han
ser på henne, vänder sig om och går vidare. Han känner icke
denna kvinna; hon har nöjen, sorger, kärleksförbindelser, i
hvilka han icke har någon del. Han finns inte till för henne
och om han tilltalade henne, skulle hon kanske göra narr af
honom, liksom Marguerite gjorde med mig. Veckor, månader,
år förflyta, och plötsligt när hvar och en af dem följt sitt ödes
olika linjer, återför dem slumpens logik tillsammans. Denna
kvinna blir denne mans älskarinna och älskar honom. Hvarför?
Hur kommer det sig? Bådas tillvaro smälter samman i en;
knappt har denna förtrolighet uppstått förrän den tycktes dem
alltid ha funnits till, allt det som varit förut, utplånas ur de båda
älskandes minne. Det är underligt, medgif det.
Hvad mig beträffar, så kom jag inte längre ihåg, hur jag
lefvat före gårdagen. Hela min varelse darrade af sällhet vid
minnet af de ord, som växlats denna första natt. Antingen var
Marguerite skicklig i att bedraga, eller också var hennes
plötsliga lidelse för mig en af dessa, som tändas vid den första kyssen
och som ibland dör lika fort som den födes.
Ju mer jag tänkte härpå, dess mer blef det klart för mig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
