- Project Runeberg -  Kameliadamen /
101

(1908) [MARC] Author: Alexandre Dumas
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

den än för att godtgöra dumheten hon nyss sagt och för att
lämna Marguerite och mig ensamma.

»Hvarför tog ni Prudence med?» frågade jag strax.

»Därför att hon var med mig på teatern, och jag ville ha
någon som följde mig hem.»

»Fanns inte jag här?»

»Jo, men utom det att jag inte ville besvära er, var jag
säker på att ni vid framkomsten till min port velat gå upp med
mig, och som jag inte kunde bevilja er det, ville jag inte att ni
for härifrån med rättighet att förebrå mig ett afslag.»

»Men hvarför kunde ni inte taga emot mig?»

»Därför att jag är mycket öfvervakad och den
obetydligaste misstanke skulle kunna göra mig den största skada.»

»Är det verkligen enda skälet?»

»Om det funnes ett annat skulle jag säga er det, vi
be-höfva väl inte ha någon hemlighet för hvarandra.»

»Hör på, Marguerite, jag vill inte begagna mig af
omvägar för att säga hvad jag vill, utan frågar er utan omsvep:
älskar ni mig en smula?»

»Jaa, mycket I»

»Hvarför har ni då bedragit mig?»

»Min vän, om jag vore fru hertiginnan den eller den, om
jag hade två hundra tusen livres i ränta, vore er älskarinna och
hade någon annan älskare än er, skulle ni ha rättighet att fråga
mig hvarför jag bedrar er; men jag är fröken Marguerite
Gautier, har fyrtitusen francs’ skuld inte ett öres förmögenhet,
och ger årligen ut hundra tusen francs — alltså är er fråga
onödig och mitt svar likaså.»

»Det är sannt», sade jag och lät mitt hufvud sjunka ned i
Marguerites knä, »men jag älskar er som en galning.»

»Ja, min vän, ni borde älska mig litet mindre och förstå
mig litet mer. Ert bref smärtade mig djupt. Om jag varit
hi, skulle jag för det första inte tagit emot grefven i förrgår,
eller om jag tagit emot honom, skulle jag bedt er om förlåtelse,
liksom ni nyss bad mig, och jag skulle för framtiden ingen
annan älskare ha än er. Jag trodde ett ögonblick att jag skulle
kunna förskaffa mig denna lycka under sex månader, men ni
ville det inte, ni höll starkt på att få veta hvilka medel jag tänkte
begagna mig af — nåja de voro väl ej svåra att gissa till.
Genom att använda dem, gjorde jag ett större offer, än ni kan tro.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:53:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/da2kamelia/0103.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free