- Project Runeberg -  Kameliadamen /
155

(1908) [MARC] Author: Alexandre Dumas
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

kunnat öfvervinna hennes begär att återtaga sitt forna lif,
att förfoga öfver en vagn och lefva i sus och dus.

Det var hvad jag tänkte på under mina sömnlösa nätter;
hade jag däremot resonerat med lugnare sinne, skulle jag i
denna Marguerites vilda nöjeslystnad sett ett begär att tysta
ner en evigt återkommande tanke, ett plågsamt minne.

Olyckligtvis fick den dåliga lidelsen öfverhand inom mig,
och jag sökte blott efter medel att pina den arma varelsen.

Människan är bra småaktig och lumpen, när hon blifvit
sårad i något af sina lägre begär.

Denna Olympe, som jag sett i hennes sällskap, var, om
icke Marguerites väninna, åtminstone den, som hon mest
umgicks med efter sin återkomst till Paris. Hon skulle ge en bal,
och som jag förmodade att Marguerite skulle komma dit, sökte
jag skaffa mig ett bjudningskort, hvilket också lyckades.

När jag, uppfylld af mina smärtsamma känslor, inträdde i
balsalen, var stämningen redan mycket liflig. Man dansade,
man öfverröstade hvarandra och i en af kadriljerna varseblef
jag Marguerite, dansande med grefve N ... hvilken tycktes stolt
öfver att få visa henne och tycktes säga till hela världen:

»Denna kvinna tillhör mig!»

Jag ställde mig vid kaminen alldeles midtför Marguerite
och såg på, när hon dansade. Då hon väl fått sikte på mig,
förekom hon orolig. Jag hälsade på henne med en vårdslös
handrörelse och blick.

När jag tänkte på, att hon efter balen skulle aflägsna sig,
inte med mig, utan med den där rika idioten, när jag föreställde
mig hvad som sannolikt skulle följa, sedan de kommit hem till
henne, steg blodet mig åt hufvudet och jag erfor ett starkt behof
att störa deras kärlek.

Efter kadriljen gick jag och hälsade på värdinnan, som till
sina gästers fägnad visade ett par härliga axlar och en
bländande barm.

Hon var vacker och hvad linjernas skönhet beträffade
var hon vackrare än Marguerite. Jag förstod detta ännu
bättre af de blickar, som denna kastade på Olympe, under det jag
talade med henne. Den man, som blefve denna kvinnas
älskare, kunde vara lika stolt som herr de N____var, och hon var

tillräckligt vacker för att väcka en lidelse jämförlig med den
Marguerite ingifvit mig.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:53:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/da2kamelia/0157.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free