Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
besvarade alla mina angrepp och som i mina ögon ställde henne
öfver mig, retade ytterligare upp mig mot henne.
En afton hade Olympe gått bort, jag vet inte hvart och
där sammanträffat med Marguerite, hvilken denna gång icke
väjde för den oblyga flickan som förolämpade henne. Det
gick så långt att Olympe fick rymma fältet, hon hemkom
ur-ursinnig, och man hade burit bort Marguerite afdånad.
Vid hemkomsten berättade Olympe mig hvad som
tilldragit sig, sade, att när Marguerite sett henne ensam, hade
hon velat hämnas på den, som var min älskarinna, och att
jag måste skrifva till henne och anhålla att, vare sig jag var
närvarande eller ej, skulle hon visa aktning för den kvinna jag
älskade.
Jag behöfver inte säga dig, att jag samtyckte härtill, och
att allt hvad jag kunde hitta på af bitterhet, gemenhet och
grymhet, skref jag ner i den epistel, som jag samma dag
skickade under hennes adress.
Denna gång var slaget för hårdt för att den olyckliga
Marguerite skulle kunna uthärda det, utan att säga något.
Jag antog, att ett svar skulle komma, hvarför jag beslöt
att inte gå hemifrån på hela dagen.
Vid tvåtiden ringde det och Prudence trädde in.
Jag försökte antaga en likgiltig min och frågade hvad jag
hade att tacka för hennes besök; men den gången var fru
Du-vernoy inte upplagd för skämt, utan sade i en allvarligt
upprörd ton, att alltsedan min återkomst, det vill säga ungefär
sedan tre veckor, hade jag inte låtit något tillfälle gå förloradt
att plåga Marguerite, att hon blifvit sjuk däraf, och att
gårdagens uppträde och brefvet på morgonen tvungit henne att
intaga sängen.
Med ett ord, utan att förebrå mig, skickade Marguerite
för att anhålla om förbarmande, i det hon hälsade mig, att
hon hvarken hade moralisk eller fysisk styrka att kunna
uthärda mina förföljelser.
»Att fröken Gautier afskedar mig», sade jag till Prudence,
»det är hennes rättighet, men att hon förolämpar en kvinna
som jag älskar, under förevändning att denna kvinna är min
älskarinna, det kommer jag aldrig att tillåta.»
»Käre vän», sade Prudence, »ni står under inflytande af
en kvinna utan både hufvud och hjärta; ni är kär i henne, låt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
