Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Här är jag nu», Armand, sade hon, »ni har önskat träffa
mig och därför har jag kommit.»
Hon lät hufvudet sjunka ned i händerna och brast i gråt.
Jag gick fram till henne.
»Hvad är det med er?» frågade jag i upprörd ton.
Hon tryckte min hand, utan att svara, ty tårar kväfde rösten.
Efter att hafva återvunnit en smula lugn, sade hon:
»Ni har gjort mig bra ondt, Armand, och jag har inte gjort
er någonting.»
»Inte det?» sade jag med ett bittert småleende.
»Ingenting annat än det som omständigheterna tvungit
mig att göra.»
Jag vet inte, om du någonsin i ditt lif erfarit eller kommer
att erfara, hvad jag kände vid åsynen af Marguerite.
Sista gången hon kom till mig, hade hon satt sig just på
den plats hon nu satt, men sedan dess hade hon varit en annans
älskarinna, andra kyssar än mina hade tryckts mot hennes
läppar, till hvilka mot min vilja mina längtade; jag kände att trots
allt, älskade jag denna kvinna lika mycket och kanhända mera,
än jag någonsin förr älskat henne.
Det var emellertid svårt för mig att föra samtalet på det
ämne som fört henne dit. Marguerite tycktes förstå det, ty hon
återtog.
»Jag kommer och tråkar ut er, Armand, jag har nämligen
två saker att be er om — förlåtelse för hvad jag i går sade till
fröken Olympe och förbarmande för det onda ni möjligen tänkt
göra mig. Frivilligt eller inte, alltsedan er återkomst har ni
gjort mig så mycket ondt, att jag numera icke skulle kunna
uthärda fjärdedelen af de sinnesrörelser jag hittills utstått. Ni
vill ha medlidande med mig, inte sannt? och ni bör inse, att
det för en man med hjärta finns ädlare saker att göra, än att
hämnas på en sjuk och bedröfvad kvinna. Se här, känn på min
hand, jag har feber, men steg upp ur sängen för att komma hit
och be, inte om er vänskap, utan om er likgiltighet.»
Jag fattade Marguerites hand, den var brännhet och den
stackars kvinnan skakades af frossbrytningar i sin
sammetskappa.
Jag sköt fram fåtöljen, i hvilken hon satt, till brasan.
»Tror ni då, att jag inte lidit», återtog jag, »den där natten,
då jag efter att ha väntat er ute på landet kom för att söka er i
Bokskatt XIV. 11
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
