- Project Runeberg -  Privatdetektiven Sherlock Holmes' äventyr. Två serier i en volym /
39

(1947) [MARC] Author: Arthur Conan Doyle Translator: Tom Wilson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: This work was first published in 1947, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

av pensionärerna i den fond, som stiftats av vår ädla
välgörare. Är ni gift, mr Wilson? Har ni familj?’

Jag svarade att jag var änkling utan barn. Hans ansikte
mulnade genast.

’Å, kors’, sade han allvarligt, ’det var en högst betänklig
sak. Det gör mig ont att höra det, ty fonden är naturligtvis
avsedd att bidraga till rödhuvudenas spridning och
fortplantning, likaväl som till deras underhåll. Det var högst olyckligt
att ni ingen hustru har’.

Jag såg nog inte så litet snopen ut, ty jag fruktade, att jag
nu likafullt skulle gå miste om platsen. Men efter några
ögonblicks betänkande sade han, att saken nog ändå kunde gå för
sig.

’Hade det varit någon annan’, sade han, ’kunde detta
hinder blivit fatalt, men vi måste ge med oss litet, när det gäller
en man med ett sådant hår som ert. När kan ni börja ert nya
arbete?’

’Ja, det blir allt litet svårt, för jag har redan en affär’, sade
jag.

’Å, tala inte om det, mr Wilson’, sade Vincent Spaulding,
den skall jag nog sköta åt er’.

»Vilka timmar skulle det vara?’ frågade jag.

’Från tio till två.’

Nu är förhållandet, att en pantlånares affärer mest göras
på kvällarna i synnerhet torsdags- och fredagskvällarna, det
vill säga just innan arbetarna utfå sina avlöningar; alltså
passade det utmärkt, om jag även kunde förtjäna litet om
förmiddagarna. För resten visste jag, att mitt biträde var pålitligt
och skulle se efter allt lika bra som jag själv.

’Det skulle passa mycket bra’, sade jag därför. ’Och hur stor
är avlöningen?’

’Fyra pund i veckan.’

’Och arbetet?’

’Det är rent nominellt.’

’Vad kallar ni rent nominellt?’

’Jo, ni måste vara här på kontoret eller åtminstone inom
denna byggnad hela den tiden. Om ni lämnar huset, förlorar
ni för alltid platsen. Testamentet är mycket klart i den
punkten. Ni uppfyller inte villkoren, om ni det minsta avlägsnar er
från byrån under dessa timmar,’

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 19:49:45 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/dacholmes/0041.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free