- Project Runeberg -  Privatdetektiven Sherlock Holmes' äventyr. Två serier i en volym /
59

(1947) [MARC] Author: Arthur Conan Doyle Translator: Tom Wilson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: This work was first published in 1947, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Sutherland, under det damen själv sköt upp bakom hans svarta lilla
figur som en fullriggare bakom en liten lotsbåt. Sherlock
Holmes tog emot henne med den lätta och lediga artighet, som
var ett utmärkande drag hos honom, och sedan han stängt
dörren, bad han henne sitta ned i en fåtölj, i det han
betraktade henne på det forskande och likväl frånvarande sätt, som
var honom eget.

»Finner ni inte», sade han, »att det med er närsynthet är
litet svårt att arbeta så mycket med skrivmaskin?»

»Först i början var det nog en smula svårt», svarade hon,
»men nu vet jag, var bokstäverna finnas, utan att se på dem.»
Därpå syntes hon komma till full insikt om vad hans ord
inneburo, ryckte till häftigt och såg upp med ett uttryck av
förvåning och nästan förskräckelse i sitt breda, godmodiga
ansikte.

»Ni måtte ha hört talas om mig förut, mr Holmes!»
utbrast hon. »Hur kunde ni eljest veta allt detta?»

»Bry er inte om det nu», sade Holmes skrattande, »det hör
till mitt yrke att känna till litet av varje — jag har kanske
övat upp mig att se vad andra inte se. Och varför skulle ni
eljest komma för att rådfråga mig?»

»Jag har kommit till er, sir, därför att jag hört talas om
er genom mrs Etherege, vars man ni fann så lätt, då polisen
och alla andra hade uppgivit honom såsom död. Ack, mr
Holmes, jag önskar att ni kunde göra detsamma för mig! Jag
är inte rik, men jag har hundra pund om året, som äro mina
egna, utom vad jag förtjänar på skrivmaskinen, och jag ville
gärna ge allt för att få veta vad som blivit av mr Hosmer
Angel.»

»Varför lämnade ni ert hem i sådan hast för att komma
och rådfråga mig?» frågade Sherlock Holmes med
fingerspetsarna mot varandra och ögonen i taket.

Åter syntes ett förskräckt uttryck i miss Sutherlands
tämligen intetsägande ansikte. »Ja, jag lämnade verkligen huset
brådstörtat, för jag blev så förargad över det likgiltiga sätt,
varpå mr Windibank — det är min far — tog hela saken.
Inte ville han gå till polisen och inte ville han gå till er, och
till sist, då han inte ville göra någonting utan bara sa att
ingen skada skett, blev jag ursinnig och kastade på mig
kläderna och gick raka vägen hit.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 19:49:45 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/dacholmes/0061.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free