- Project Runeberg -  Privatdetektiven Sherlock Holmes' äventyr. Två serier i en volym /
75

(1947) [MARC] Author: Arthur Conan Doyle Translator: Tom Wilson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första serien - Det hemlighetsfulla mordet vid skogssjön

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

DET HEMLIGHETSFULLA MORDET VID SKOGSSJÖN.



En morgon, då min hustru och jag sutto vid frukostbordet,
kom husjungfrun in med ett telegram. Det var från
Sherlock Holmes och hade följande lydelse: »Har du ett par
dagar lediga? Har just eftertelegraferats till västra England
i anledning av tragedien i Boscombedalen. Glad om du kan
följa med. Luft och landskap förtjusande. Avreser från
Paddingtonstationen 11.15 f. m.»

»Vad säger du om saken, min vän», sade min hustru och
såg på mig, »följer du med?»

»Jag vet inte vad jag skall säga, min sjuklista är ganska
lång just nu!»

»Å, doktor Anstruther sköter nog gärna din praktik på ett
par dagar. Du har nu en tid sett litet blek ut, jag tänker att
ombyte av luft skulle göra dig gott. Dessutom är du ju alltid
så intresserad av mr Sherlock Holmes’ efterspaningar.»

»Jag skulle eljest vara bra otacksam, jag har ju genom en
av dem fått mig en förtjusande liten hustru. Men skall jag
resa, måste jag genast packa, jag har bara en halvtimme på
mig.»

Mina erfarenheter under mitt fältliv i Afganistan hade
åtminstone gjort mig till en fortfärdig och rask resande; mina
behov voro få och enkla, och inom mindre än en halvtimme
satt jag i en droska med min kappsäck och rullade i väg till
Paddingtonstationen. Jag såg Sherlock Holmes gå upp och
ned på perrongen, och hans långa, smala figur såg ännu
längre och smalare ut i den långa grå reskappan och den
lilla tätt åtsittande klädesmössan.

»Det var bra hyggligt av dig att komma, Watson», sade
han. »Det är en betydlig skillnad för mig att ha någon med
mig, som jag kan fullkomligt lita på; den hjälp man får på

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:54:06 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dacholmes/0077.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free