Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första serien - Det hemlighetsfulla mordet vid skogssjön
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mål upp och ned genom den lilla stadens gator, tills jag
slutligen vände om till hotellet och lade mig på soffan och
försökte intressera mig för en äventyrsroman; men intrigen i
berättelsen var så futtig i jämförelse med den djupa hemlighet,
där vi nu famlade, att jag fann min uppmärksamhet oupphörligt
vandra från dikten till verkligheten, och till sist slungade
jag romanen på golvet och började uteslutande tänka på
dagens händelser. Om man nu antog, att den olyckliga unga
mannens berättelse var sann, vilken djävulsk händelse, vilken
absolut oförutsedd, utomordentlig olycka kunde då ha inträffat
från det ögonblick han lämnade sin far och tills han,
återkallad av hans rop, rusade tillbaka till honom? Det var något
fruktansvärt, som inträffade, och döden följde. Vad kunde
det vara? Kanske kunde sårets beskaffenhet avslöja något för
mig i min egenskap av läkare? Jag ringde och bad om stadens
veckotidning, som innehöll en fullständig redogörelse för
undersökningen. Av läkareattesten framgick, att bakre
tredjedelen av vänstra hjässbenet och vänstra halvan av nackbenet
hade krossats genom ett fruktansvärt slag av ett trubbigt
vapen. Jag utmärkte sårens plats på mitt eget huvud, och det var
tydligt, att ett sådant slag måste ha kommit bakifrån. Detta
kunde i någon mån tala till fördel för den anklagade, ty då
han sågs tvista med sin far, stod han ansikte mot ansikte med
honom. Men det var icke mycket, ty den gamla mannen kunde
ha vänt ryggen till, innan slaget föll. I alla fall kunde det
löna sig att fästa Sherlock Holmes’ uppmärksamhet på saken.
Sedan tänkte jag på den döendes besynnerliga mumlande om
»en råtta». Vad kunde det betyda? Det kunde icke vara yrsel,
ty en människa som dör av ett häftigt slag, yrar i allmänhet
icke. Nej, då var det mera troligt, att han gjorde ett försök
att förklara, på vad sätt han hade drabbats av sitt öde. Men
vad kunde det innebära? Jag bråkade min hjärna för att finna
någon antaglig förklaring. Och så därtill det grå klädesplagget,
som unga McCarthy sett? Om det verkligen var sant, så
måste mördaren, då han flydde, ha tappat någon del av sin
dräkt, förmodligen ytterrocken, och måste även ha varit djärv
nog att vända om och hämta den i det ögonblick, då sonen
endast några steg längre bort knäböjde över fadern och hade
ryggen vänd mot mördaren. Vilken vävnad av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
