Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första serien - Det hemlighetsfulla mordet vid skogssjön
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Ja. Och han hjälpte honom på många andra sätt. Alla här
tala om hans godhet mot den mördade.»
»Hm! ... Finner ni det inte en smula besynnerligt, att
denna McCarthy, som själv tycks ha ägt så litet och stått i så
stor tacksamhetsskuld till Turner, likafullt kunde tala om att
hans son skulle gifta sig med Turners dotter, som antagligen
kommer att ärva faderns rikedomar — och tala om det så
tvärsäkert, som om det bara behövdes ett frieri, för att allt
skulle gå av sig självt? Ännu besynnerligare förefaller det, då
vi veta, att Turner själv var emot saken; så påstår åtminstone
hans dotter. Drar ni inte någon slutsats därav?»
»Så där ja, nu ä’ vi redan vid slutsatserna och slutledningarna!»
sade Lestrade och blinkade åt mig. »Jag finner det
svårt nog att reda mig med fakta, utan att flyga efter teorier
och fantasier.»
»Ni har rätt», svarade Holmes lugnt, »ni har verkligen
svårt nog att reda ut fakta.»
»Jag har emellertid en sak klar för mig, som ni inte tycks
kunna komma underfund med», sade Lestrade med någon
hetta.
»Och det är?»
»Att McCarthy senior mördades av McCarthy junior och
att alla teorier om motsatsen äro rena månskensfantasier.»
»Nåja, månsken är alltid klarare än dimma», sade Holmes
skrattande. »Men om jag inte misstar mig, ha vi nu
Hatherley här till vänster.»
»Ja, alldeles riktigt.»
Det var ett rymligt, bekvämt tvåvåningshus med skiffertak
och stora gula mossfläckar här och där på de grå väggarna.
De nedfällda gardinerna och skorstenarna utan rök gåvo
huset ett övergivet utseende, som om fasan över det hemska
dådet ännu vilade tungt över det. Vi knackade på, och Holmes
bad tjänstflickan visa oss de skor, som hennes husbonde burit
vid sin död, och även ett par av sonens skodon, men icke dem
han vid det tillfället hade på sig. Sedan han noggrant mätt
dem på sju eller åtta olika sätt, bad Holmes att bli visad till
bakgården, varifrån vi alla följde den slingrande gångstigen
till Boscombesjön.
Sherlock Holmes var alldeles förvandlad, då han ivrigt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
