- Project Runeberg -  Privatdetektiven Sherlock Holmes' äventyr. Två serier i en volym /
98

(1947) [MARC] Author: Arthur Conan Doyle Translator: Tom Wilson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första serien - Det hemlighetsfulla mordet vid skogssjön

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


»Ja, det blir bäst», sade den gamla mannen. »Det är
tvivelaktigt, om jag kommer att leva till domstolssessionen, så
att mig kan det ju göra detsamma, men jag ville så gärna
bespara Alice detta hårda slag. Och nu skall jag göra saken
klar för er; den har pågått under många år, men skall inte ta
lång tid att berätta.

Ni kände inte den döde, denna McCarthy. Jag kan säga er,
att han var en djävul i människoskepnad. Må Gud bevara er
att någonsin råka i en sådan mans klor! Mig har han haft i
sitt våld under tjugu år, han har varit min onda ande och
förstört mitt liv. Jag skall nu först berätta, hur han kom att
få en sådan makt över mig.

Det var i början av 1860-talet i Australien, där vi grävde
efter guld. Jag var då en ung man, en hetlevrad och
hänsynslös sälle, som knappast skydde någonting. Jag råkade i
dåligt sällskap, började dricka, hade ingen tur med min
inmutning och gav därför grävandet efter guld på båten och
begav mig ut i skogen, med ett ord, blev vad man här i Europa
kallar en stråtrövare. Vi voro sex tillsammans, som levde
ett fritt, vilt liv, då och då anföllo och plundrade en station
eller hejdade forvagnarna på väg från och till gruvorna.
Svarta Jack från Ballarat var det namn, varunder jag var
känd, och vår lilla trupp ihågkommes ännu i kolonien såsom
Ballaratligan.

En dag lågo vi i bakhåll och anföllo en guldtransport, som
under betäckning av militär avgick från Ballarat ned till
Melbourne. Truppen bestod av sex ryttare, och även vi voro
sex, så att det betydde en skarp strid; men vi nedlade fyra
av ryttarna med den första salvan. Tre av våra män dödades
emellertid, innan vi lyckades komma i besittning av bytet.
Jag skulle just skjuta en kula genom pannan på körsvennen,
som var denna McCarthy, och jag önskar vid gud, att jag
hade gjort det; men jag lät honom leva, fast jag såg hans
elaka små ögon, stirrande på mig liksom för att riktigt
inprägla mina anletsdrag i minnet. Vi lyckades undkomma med
guldet, blevo rika män och återvände till England utan att bli
misstänkta. Vid återkomsten till England skildes jag från
mina gamla kamrater och beslöt att slå mig i ro och leva ett
hederligt liv. Jag köpte detta gods, som händelsevis var till
salu, och jag började göra litet gott med mina pengar för att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:54:06 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dacholmes/0100.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free