Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första serien - Det hemlighetsfulla mordet vid skogssjön
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lyssnade till hans ord, tycktes allt dåligt och bittert inom mig
vinna överhand. Han ansatte sin son att gifta sig med min
dotter, utan minsta hänsyn till vad hon själv kunde tänka om
saken, precis som om hon varit den sämsta gatslinka. Jag blev
alldeles vild vid tanken på, att vad jag hade kärast på
jorden skulla råka i en sådan människas våld. Kunde jag inte
sönderslita detta band? Jag var redan en döende, en förtvivlad
man, och ehuru mitt förstånd var klart och mina lemmar
ännu ganska starka, visste jag att mitt öde var beseglat. Men
mitt rykte och min dotter — kunde jag inte rädda dem genom
att bringa denna ondskefulla tunga till tystnad? Jag gjorde
det, mr Holmes, och jag skulle göra det ännu en gång, ty hur
djupt jag än syndat, har jag gjort bot genom att leva en
martyrs liv. Att min oskyldiga dotter skulle bli fångad i samma
snara, som höll mig fängslad, detta var mer än jag kunde
bära. Jag dräpte honom med lika litet samvetsagg, som om
han varit något avskyvärt, giftigt djur. Hans skrik förde hans
son tillbaka till honom, men jag hade då redan hunnit göra
mig osynlig i skogen, fast jag måste vända om för att hämta
min kappa, som jag tappat under flykten. Detta, mina herrar,
är den sanna, verkliga historien om vad som hänt.»
»Nåväl, jag är inte den, som dömer eller fördömer er»,
sade Holmes, då den gamla mannen undertecknade sin
berättelse. »Min varma bön är endast, att vi själva aldrig må
råka i en liknande frestelse.»
»Detsamma hoppas jag för er skull. Och vad ämnar ni nu
göra med mig?»
»Ingenting, i betraktande av ert hälsotillstånd. Ni vet själv,
att ni snart kommer att svara för er handling inför en högre
domstol. Jag behåller er bekännelse, och blir unga McCarthy
dömd, måste jag göra bruk av den. Varom inte, kommer ingen
dödlig att få se den, och er hemlighet är i säkert förvar, vare
sig ni lever eller dör.»
»Farväl då!» sade gubben högtidligt. »När er egen timme
slår, skall er död bli lättare vid tanken på den sinnesro ni
berett mig.» Darrande och skälvande i hela sin jättelika
gestalt stapplade han sakta ut ur rummet.
»Gud hjälpe oss!» sade Holmes efter en lång tystnad. »Varför
leker ödet så obarmhärtigt med oss, stackars hjälplösa,
eländiga kryp! Jag kan aldrig höra talas om ett fall som detta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
