Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första serien - De fem apelsinkärnorna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sin representant i allt vad hemmets ekonomi angick, så att vid
sexton års ålder var jag fullkomligt herre i huset. Jag hade
hand om alla nycklar, kunde gå vart jag ville och göra vad
jag ville, så länge jag inte störde honom, då han ville vara i
fred. Det fanns emellertid ett undantag; han hade nämligen
ett rum, ett slags skräpkammare på vinden, som alltid var väl
låst och dit varken jag eller någon annan fick gå in. Med en
pojkes nyfikenhet tittade jag ofta genom nyckelhålet men
kunde aldrig upptäcka något annat än en massa sådana gamla
lårar och bylten, som vanligen förvaras i ett dylikt rum.
En morgon — det var i mars 1883 — låg ett brev med
utländskt frimärke på bordet framför överstens tallrik. Det var
något högst ovanligt för honom att få ett brev, ty alla hans
räkningar betalades kontant, och han ägde inga vänner.
’Från Indien!’ utropade han, i det han tog det. ’Det står
Pondichéry i poststämpeln. Vad kan det betyda?’
Han öppnade det hastigt, och ut hoppade fem små torkade
apelsinkärnor och föllo med ett smällande ljud ned på hans
tallrik. Jag började skratta, men skrattet fastnade i halsen
på mig vid åsynen av hans ansikte. Hans läppar voro
halvöppna, ögonen syntes vilja tränga ur sina hålor, han var
askgrå och han stirrade hemskt på kuvertet, som han ännu
höll i sin darrande hand.
’K. K. K.!’ skrek han. ’Min gud, min gud, nu får jag straffet
för mina synder!’
’Vad är det, farbror?’ utropade jag.
’Döden!’ sade han, steg upp från bordet och gick in till
sig, lämnande mig darrande av fasa.
Jag tog upp kuvertet och såg på innersidan av fliken strax
över gummit bokstaven K illa skriven tre gånger med rött
bläck. Det innehöll ingenting utom de fem torra kärnorna.
Vad kunde orsaken vara till hans oerhörda förskräckelse? Jag
steg upp från frukostbordet, och i trappan till övre våningen
mötte jag min farbror med en gammal rostig nyckel, som
måste hört till det nämnda vindskontoret, i ena handen och
en liten blecklåda liknande ett penningskrin i den andra.
’De må göra vad de vilja, men jag skall allt trotsa dem
ännu en gång!’ sade han med en svordom. ’Säg till Mary, att
jag vill ha eld i mitt rum i dag, och skicka sedan efter mr
Fordman, advokaten i Horsham.’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
