Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första serien - De fem apelsinkärnorna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Med järnväg från Waterloostationen.»
»Klockan är ännu inte nio och gatorna äro fulla av folk, så
att ni nog för ögonblicket kan vara tämligen säker. Men ändå
kan ni inte vara nog försiktig.»
»Jag är beväpnad.»
»Det är bra. I morgon skall jag ta itu med er sak.»
»Jag får således se er i Horsham?»
»Nej, er hemlighet ligger i London. Det är där jag skall
söka den.»
»Då kommer jag hit igen om ett par dagar och underrättar
er om, hur det gått med skrinet och papperet. Jag skall till
punkt och pricka följa era råd.»
Han skakade hand med oss och gick. Stormen tjöt fortfarande,
regnet plaskade och smällde mot fönsterrutorna, och
denna besynnerliga, hemska historia tycktes ha kommit till
oss från de ursinniga elementens mitt — blåst in över oss som
yrande sjötång i en havsorkan — och nu åter slukats av dem.
Sherlock Holmes satt en stund tyst med sänkt huvud och
blicken stirrande på de glödande kolen; därpå tände han sin
snugga, lutade sig tillbaka i stolen och satt och betraktade de
blå rökringarna, som jagade varandra upp mot taket.
»Vet du, Watson», sade han till sist, »jag tror inte att bland
alla de fall vi hittills haft att göra med förekommit något
mera fantastiskt än det här.»
»Undantagandes möjligen ’De Fyras Tecken’», invände
jag.
»Ja, möjligen med det undantaget. Och likväl synes mig
denna John Openshaw omgiven av ännu större faror än
bröderna Sholto.»
»Men», frågade jag, »har du bildat dig något bestämt
begrepp om, vilka dessa faror äro?»
»Det kan inte råda något tvivel om deras beskaffenhet»,
svarade han.
»Vad är det då för faror? Vem är denna K. K. K. och
varför förföljer han denna olyckliga familj?»
Holmes slöt till ögonen och satt med armbågarna på
länstolens stöd och fingerspetsarna mot varandra.
»Den idealiska logikern», sade han, »skulle, då man visat
honom ett enda faktum i alla dess betydelser, kunna sluta sig
inte blott till hela kedjan av tilldragelser, som leda upp till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
