Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första serien - Tiggaren med kluvna läppen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som därtill är min medhjälpare. Det är mig ytterst
motbjudande att träffa henne i afton, då jag inte har några
underrättelser om hennes man att meddela henne. Nu äro vi
framme.»
Vi stannade utanför en stor villa med omgivande trädgård,
och sedan en stallpojke kommit ut och tagit hand om hästen,
följde jag min vän på en smal sandad gång upp till huset. Då
vi kommo närmare, flög porten upp och i öppningen stod en
liten blond kvinna, klädd i något slags lätt sidenmuslin med
en liten smula skär chiffon vid hals och handleder.
Konturerna av hennes figur avtecknade sig skarpt mot ljusfloden,
där hon stod med ena handen på låsvredet, den andra halvt
upplyft i ivern och kroppen något framåtlutad, med ängsligt
spörjande blick och halvöppna läppar — ett levande frågetecken.
»Nå-å?» ropade hon. »Nå-å?» Då hon fick se, att vi voro
två, gav hon till ett litet skrik av hopp, som lika fort sjönk till
en stönande suck, då hon märkte, att Holmes skakade på
huvudet och ryckte på axlarna.
»Inga goda nyheter?» frågade hon.
»Nej, inga.»
»Och inga dåliga?»
»Nej.»
»Nå, gudskelov för det! Men kom in nu, ni måste vara
uttröttad, ni har haft en lång arbetsdag.»
»Detta är min vän, doktor Watson. Han har varit mig till
stor hjälp vid många av mina undersökningar, och en lycklig
slump har i dag gjort, att jag kunnat föra honom med mig
för att deltaga i mina efterspaningar.»
»Det är mig ett stort nöje att göra er bekantskap», sade hon
och tryckte hjärtligt min hand. »Ni är nog så god, herr doktor,
och ursäktar, att kanske inte allt här är i bästa ordning;
men ni förstår, efter det hårda slag, som så plötsligt drabbat
oss ...»
»Min bästa mrs St. Clair», sade jag, »jag är inte bortskämd,
jag har legat mycket i fält i mina dar, men även om jag inte
hade gjort det, ser jag mycket väl, att här inte behövs några
ursäkter. Kan jag vara till någon nytta för er eller för min
vän här, skall det bli mig ett sant nöje.»
»Nu, mr Holmes», sade hon, då vi kommo in i en väl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
