- Project Runeberg -  Privatdetektiven Sherlock Holmes' äventyr. Två serier i en volym /
156

(1947) [MARC] Author: Arthur Conan Doyle Translator: Tom Wilson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första serien - Den blå karbunkeln

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


»Ja, han kommer nog att titta i tidningarna, ty för en fattig
karl var det en ganska kännbar förlust. Han blev tydligen så
förskräckt över olyckan med fönsterrutan och vid åsynen av
Peterson, som sprang emot honom, att han inte tänkte på
något annat än att fly; men nog måste han sedan ha bittert
ångrat den impuls, som kom honom att kasta gåsen ifrån sig. Som
du ser, har jag i annonsen satt ut hans fulla namn, så att om
någon av hans vänner och bekanta får se den, så kommer
man att fästa hans uppmärksamhet på den. Här är annonsen,
Peterson, spring genast till annonsbyrån och låt sätta in den
i alla de förnämsta aftontidningarna.»

»Ska ske, sir! Men hur ska det bli med den här stenen?»

»Ja, det var sant — det är så gott att jag tar vara på den.
Tack så mycket! En sak till, Peterson — köp en slaktad gås
på vägen och kom hit med den, för vi måste naturligtvis ha
en att ge åt mr Baker i stället för den, som man hemma hos
er nu som bäst håller på med att sluka.»

Då stadsbudet gått, tog Holmes upp stenen och höll den
mot ljuset.

»Det är en förtjusande tingest, det här. Se, hur den glänser
och blixtrar. Naturligtvis är den ett upphov till brott, det är
varje verkligt god sten; de äro så att säga djävulens förnämsta
lockbeten, i alla stora och gamla ädelstenar motsvaras
varje fasett av ett brott. Den här stenen är ännu inte tjugu år
gammal. Den hittades i Amoys flodbank, i södra Kina, och
utmärker sig därigenom, att den har alla karbunkelns egenskaper,
utom att den är blå i stället för rubinröd. Trots sin ungdom
har den redan en hemsk historia. Det har redan förekommit
två mord, ett överfall med vitriolsyra kastad i ansiktet på
en människa, ett självmord och åtskilliga stölder endast för
detta lilla stycke på några grams vikt av kristalliserat träkol.
Jag låser nu in den i mitt kassaskåp och skriver några rader
till grevinnan, att den finns här i gott förvar.»

»Tror du att den där Horner är oskyldig?»

»Det är omöjligt för mig att säga.»

»Nå, tror du att den andra karlen, Henry Baker, haft
något att skaffa med saken?»

»Jag anser det mycket troligt, att Henry Baker är en
fullkomligt oskyldig person, som inte hade en aning om, att den
fågel han bar var värdefullare, än om den varit gjord av rent

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:54:06 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dacholmes/0158.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free