Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första serien - Den blå karbunkeln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
just och lutade mig mot gårdsmuren och betraktade gässen,
som gingo och vaggade runt omkring mig, då jag plötsligt fick
en idé, hur jag skulle kunna draga den bästa detektiv vid
näsan.
Min syster hade några veckor förut sagt, att jag själv skulle
få välja en av hennes gäss till julklapp, och jag visste att hon
alltid höll ord. Jag skulle nu ta en gås, och inuti den skulle
jag bära stenen till Kilburn. Jag drev genast en av gässen
bakom ett litet skjul på gården. Det var en vacker, stor gås,
vit med ett svart band över stjärtfjädrarna; jag fångade den,
öppnade näbben på den och körde stenen så långt jag kunde
ned i halsen. Fågeln sväljde till, och jag kände hur stenen gick
utför strupen och ned i krävan. Men fågeln flaxade och
kämpade emot och kacklade, min syster kom ut för att se vad det
var för väsen, och då jag vände mig om för att tala med
henne, slet gåsen sig lös och flaxade ut på gården till de
andra.
’Vad i all världen gjorde du med gåsen, Jem?’
frågade hon.
’Du sa’ att jag skulle få en till julklapp’, svarade jag, ’och
jag ville känna efter, vilken som var fetast’.
’Å’, sa’ hon, ’vi ha redan tagit undan en för din räkning. Vi
ha kallat den Jem — det är den stora vita gåsen därborta. Vi
ha i år tjugusex gäss, en för dig och en för oss och två dussin
åt torghandlarna.’
’Tack, Maggie’, sa’ jag, ’men om du inte har något
emot det, så vill jag hellre ha den där gåsen, som jag nyss
höll.’
’Men den andra är minst ett kilo tyngre, vi ha gött den
särskilt för din räkning.’
’Det betyder ingenting, jag vill hellre ha den andra och tar
den gärna med mig nu genast.’
’Som du vill’, sade hon en smula stött. ’Vilken vill du ha
då?’
’Den där vita med svarta bandet över stjärten, som står mitt
i flocken.’
’Det är bra. Döda den då och tag den med dig.’
Jag gjorde som hon sa’, mr Holmes, och bar fågeln hela
vägen till Kilburn. Jag berättade min vän vad jag gjort, och han
skrattade så att han höll på att förgås; vi togo en kniv och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
