Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första serien - Det spräckliga bandet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hade blivit gråsprängt i förtid och hennes uttryck var trött
och avtärt. Sherlock Holmes överfor hennes person med en av
sina snabba, allt omfattande blickar.
»Ni får inte vara så förskrämd», sade han lugnande, i det
han böjde sig fram och klappade henne på armen. »Jag är
säker på att vi snart ska ställa saken tillrätta. Jag ser, att ni
kommit in till staden med tåget nu på morgonen.»
»Ni känner mig således?»
»Nej, men jag observerar andra hälften av er tur och
returbiljett inuti handen på er vänstra handske. Ni måste ha
begivit er av mycket tidigt, och ni har haft ett tämligen långt
stycke att åka i en dogcart på dåliga vägar, innan ni kom till
stationen.»
Damen studsade och stirrade häpen på min vän.
»Det är alls inte så hemlighetsfullt», sade han leende.
»Vänstra ärmen på er kappa är nedstänkt med vägsmuts på
inte mindre än sju olika ställen och fläckarna äro ännu inte
torra. Det finns inte något annat åkdon än en dogcart, som
stänker upp smuts på det sättet, och det endast då man sitter
till vänster om kusken.»
»Hur ni nu än har reda på det, så har ni fullkomligt rätt»,
sade hon. »Jag for hemifrån före sex i morse, var vid Leatherheads
station klockan tjugu minuter över sex och anlände till
Waterloostationen här i London med första tåget ... Ack, mr
Holmes, jag står inte ut längre med denna förskräckliga
spänning, jag blir tokig om det fortsätter längre! Jag har ingen
att vända mig till — ingen utom en, som är mig tillgiven, och
han, stackare, kan endast vara mig till föga hjälp. Jag har
hört talas om er, mr Holmes, av mrs Farintosh, som ni hjälpte
i hennes svåra nöd; det är av henne jag fått er adress. O, tror
ni inte, att ni även skulle kunna hjälpa mig och åtminstone
kasta litet ljus i det ogenomträngliga mörker, som omger mig.
För närvarande är jag ur stånd att ersätta era tjänster, men
om en månad eller två skall jag gifta mig och får då själv
disponera över min lilla förmögenhet, och då åtminstone skall ni
inte finna mig otacksam.»
Holmes gick och låste upp sitt skrivbord och tog fram en
anteckningsbok, som han bläddrade i.
»Farintosh», sade han. »Ja visst, nu påminner jag mig, det
var fråga om ett opaldiadem. Jag tror det var före din tid,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
