Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första serien - Det spräckliga bandet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
systers och det tredje mitt; det finns ingen förbindelse
mellan dem, men de leda alla ut till samma korridor. Är min
beskrivning tillräckligt tydlig?»
»Fullkomligt.»
»Fönstren till de tre rummen vetta mot gårdsplanen. Den
ödesdigra aftonen i fråga gick d:r Roylott tidigt in till sig,
men vi visste att han inte hade lagt sig, utan satt uppe och
rökte, ty min syster kände sig besvärad av den inträngande
lukten av de indiska cigarrer han brukade röka; hon lämnade
därför sitt rum och kom in till mig, och vi sutto en stund
och pratade om hennes förestående bröllop. Klockan elva steg
hon upp för att gå, men stannade i dörren och vände sig om
mot mig.
’Säg mig, Helen’, sade hon, ’har du någonsin hört någon
vissla här mitt i natten?’
’Nej, aldrig’, svarade jag.
’Jag kan väl aldrig tro, att du själv visslar i sömnen?’
’Visst inte. Men varför dessa frågor?’
’Jo, under de senaste fem nätterna har jag alltid vid
tretiden på morgonen hört en låg, klar vissling. Jag är mycket
lättsövd, så att den väckt mig. Jag kan omöjligt säga, var den
kom ifrån, kanske från rummet bredvid, kanske även från
gården. Jag tänkte det var bäst att fråga dig, om du hade
hört det.’
’Nej, det har jag inte. Det måste vara någon av de där
otäcka zigenarna därnere i lunden.’
’Antagligen. Men det är i alla fall besynnerligt, om det var
där, att inte du också hörde det.’
’Men jag sover tyngre än du.’
’Ja, det har väl i alla fall ingenting att betyda’, sade hon
med ett leende mot mig och stängde min dörr, och några
ögonblick därefter hörde jag henne vrida om nyckeln i låset till
sin dörr.»
»Jaså», sade Holmes, »det var således er vana att alltid låsa
era dörrar om natten?»
»Ja, alltid.»
»Och varför det?»
»Jag tror jag nämnde nyss, att doktorn hade en jepard och
en babian i huset — vi kände oss inte säkra, om vi inte hade
våra dörrar låsta.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
