- Project Runeberg -  Privatdetektiven Sherlock Holmes' äventyr. Två serier i en volym /
185

(1947) [MARC] Author: Arthur Conan Doyle Translator: Tom Wilson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första serien - Det spräckliga bandet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

stänga in er för honom, och om han tillgriper våldsamheter,
så föra vi er till er tant i Harrow. Nu måste vi emellertid på
bästa sätt begagna tiden, var därför så god och genast visa
oss de rum vi skola undersöka.»

Huset var av gråsten, på sina ställen fläckad av lavar, med
ett högt mittelparti och två svängda flyglar, liksom klorna på
en kräfta, utkastade i båda ändarna. I en av dessa flyglar
voro fönsterrutorna sönderslagna och bräder i stället spikade
för fönstren, och taket, som var till hälften instörtat,
fullständigade denna tavla av ruin. Mittelpartiet var i litet bättre
skick, men det högra partiet av huset var jämförelsevis
modernt och gardinerna i flygelfönstren och den blåa röken,
som steg upp från skorstenarna, visade att det var här
familjen bodde. Några byggnadsställningar voro uppförda mot
gavelväggen och man hade brutit ut en del sten, men inga
arbetare syntes till, då vi kommo fram till huset. Holmes gick
sakta upp och ned några gånger på den illa skötta gården
och undersökte noggrant yttersidan av fönstren.

»Det här fönstret, skulle jag tro, hör till det rum, där ni
brukade sova, mittelfönstret till er systers rum och fönstret
närmast huvudbyggnaden till doktor Roylotts?»

»Alldeles riktigt. Men nu sover jag i mittelrummet.»

»På grund av reparationerna, kan jag förstå. Men säg mig,
den där gavelmuren tycks just inte vara i behov av någon
reparation.

»Nej, alls inte. Det var nog bara, tänker jag, en förevändning
för att få mig att lämna mitt rum och flytta in i
mittelrummet.»

»Åh, det är betecknande! Nå, på andra sidan av denna
smala flygel löper korridoren, som dessa tre rum öppnas mot
— det finns naturligtvis fönster i den?»

»Ja, men mycket små, alldeles för smala för en människa
att komma in genom.»

»Eftersom ni båda låste era dörrar under natten, så voro
rummen oåtkomliga från den sidan. Var nu så god och gå
in i ert rum och stäng noga luckorna.»

Miss Stoner gjorde som han bad, och Holmes försökte,
efter en noggrann undersökning genom det öppna fönstret, på
alla sätt bända upp luckorna, men förgäves. Det fanns ingen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:54:06 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dacholmes/0187.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free