- Project Runeberg -  Privatdetektiven Sherlock Holmes' äventyr. Två serier i en volym /
262

(1947) [MARC] Author: Arthur Conan Doyle Translator: Tom Wilson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra serien - Beryllkronan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

som vetter åt vägen till stallet. Spåren av hans fötter hade
tryckts rätt igenom snön, så länge hade han stått utanför.
Hon berättade för honom om beryllkronan; hans syndiga
begär efter guld väcktes och han övertalade henne att göra som
han ville. Jag betvivlar inte, att hon verkligen hyste kärlek till
er, men det finns kvinnor, hos vilka kärleken till en älskare
kväver all annan kärlek, och jag tror att miss Holder måste
vara en av dem. Hon hade knappt mottagit hans befallningar,
förrän hon fick se er komma nedför trappan, och hon skyndade
då att stänga fönstret och berättade er om en av
tjänstflickornas otillåtna lilla utflykt för att träffa sin tillbedjare
med träben, vilket allt var fullkomligt sant.

Er son Arthur gick till sängs efter sitt samtal med er, men
han sov illa på grund av oron för sina klubbskulder. Mitt i
natten hörde han sakta steg utanför sin dörr, och då han steg
upp och tittade ut, såg han till sin förvåning sin kusin helt tyst
och varligt gå utför korridoren och försvinna i ert toalettrum.
På det högsta bestört kastade han på sig ett par klädesplagg
och väntade i mörkret inne hos sig för att se vad som vidare
skulle inträffa. Om en stund kom hon ut igen, och vid det
svaga skenet av den halvt nedskruvade gasen i korridoren
kunde han se, att hon bar det dyrbara smycket i handen. Hon
gick nedför trappan och er son sprang hastigt och ställde sig
bakom gardinen i närheten av en dörr, varifrån han kunde se
vad som tilldrog sig i hallen nedanför. Han såg sin kusin
sakta öppna fönstret och räcka smycket åt någon i mörkret,
varpå hon stängde fönstret och skyndade tillbaka till sitt rum,
varvid hon passerade alldeles tätt förbi honom, där han stod
gömd bakom gardinen.

Så länge hon fanns kvar på skådeplatsen för denna nattliga
scen, kunde han icke göra något åt saken, utan att på samma
gång på ett fruktansvärt sätt kompromettera den kvinna han
älskade; men i samma ögonblick hon gått in igen till sig,
insåg han, vilken förkrossande olycka det skulle vara för er och
hur viktigt det var att återvinna skatten. Han rusade utför
trapporna som han gick och stod, med bara fötter, öppnade
fönstret, hoppade ut i snön och sprang utför vägen, där han
kunde se en mörk figur i månskenet. Sir George Burnwell
försökte att undkomma, men Arthur hann upp honom, och de
började kämpa om smycket, i det er son drog i ena sidan och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:54:06 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dacholmes/0264.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free