- Project Runeberg -  Privatdetektiven Sherlock Holmes' äventyr. Två serier i en volym /
270

(1947) [MARC] Author: Arthur Conan Doyle Translator: Tom Wilson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


»Jag har i fem år varit guvernant i överste Spence Munros
familj», började hon, »men för två månader sedan fick översten
anställning i Halifax, Nova Scotia, och tog sina barn med
sig över till Amerika, så att jag plötsligt stod utan plats. Jag
annonserade och svarade på annonser, men utan resultat. Till
sist började mina små besparingar ta slut, och jag visste inte
vad jag skulle ta mig till.

Det finns i Westend en välkänd platsanskaffningsbyrå för
lärarinnor och guvernanter, nämligen Westaways, och jag
brukade gå dit ungefär en gång i veckan för att höra efter om
något, som kunde passa mig, hade yppat sig. Affären bär
namnet Westaway efter grundläggaren, men förestås nu av
en miss Stoper. Hon sitter inne på sitt privata lilla kontor,
och de damer, som söka plats, vänta i ett rum utanför och gå
i tur och ordning in till henne, då hon ser efter i sina böcker,
om hon har något som lämpar sig för dem.

Då jag kom i förra veckan, visade man mig in i det inre
kontoret som vanligt, där jag fann miss Stoper i sällskap med
en ovanligt korpulent herre med leende min och en väldig
isterhaka; han satt på en stol bredvid henne, med glasögon på
näsan, och betraktade mycket noga de damer, som kommo in.
Då jag kom in, ryckte han till, vände sig hastigt till miss
Stoper och sade:

’Det här duger. Jag kunde inte önska något bättre. Det är
alldeles utmärkt!’ Han såg alldeles förtjust ut och gnuggade
händerna på det mest belåtna sätt och såg så jovialisk och
fryntlig ut, att det var ett riktigt nöje att se honom.

’Söker ni någon anställning, min fröken?’ frågade han.

’Ja.’

’Som guvernant?’

’Ja.’

’Hur stor lön begär ni?’

’Jag hade fyra pund i månaden på min senaste plats hos
överste Spence Munro.’

’Å, gud bevare oss, det var ju en riktig svältlön!’ utropade
han och slog ut med sina feta händer som om han känt sig
djupt upprörd. ’Hur kunde någon erbjuda en så usel lön åt en
dam med ert vinnande väsen och era talanger?’

’Mina talanger äro kanske mindre än ni tror’, sade jag.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Mar 14 00:22:53 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/dacholmes/0272.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free