- Project Runeberg -  Privatdetektiven Sherlock Holmes' äventyr. Två serier i en volym /
276

(1947) [MARC] Author: Arthur Conan Doyle Translator: Tom Wilson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

gjorde sig gällande, eller en komplott, om mannen var en
filantrop eller en skurk. Vad Holmes angår, satt han ofta långa
stunder med rynkade ögonbryn och djupt tankfull min, men
om jag vidrörde saken, slog han alltid bort den med en
handrörelse och ett otåligt utrop »fakta, fakta, fakta! Jag kan inte
göra tegel utan lera.» Men han slutade alltid med att mumla
mellan tänderna, att ingen av hans systrar skulle någonsin fått
antaga en sådan plats.

Telegrammet, som vi omsider fingo, kom sent en afton, just
som jag tänkte gå upp och lägga mig och Holmes satte sig ned
till en av dessa hela natten varande kemiska undersökningar,
som han ofta roade sig med; vid sådana tillfällen brukade jag
lämna honom lutad över en retort och ett provrör på aftonen
och finna honom i samma ställning, då jag kom ned till
frukosten på morgonen. Han öppnade kuvertet, läste
telegrammet och lämnade det sedan till mig.

»Vill du vara god och se efter i kommunikationstabellen
tågtiderna till Manchester», sade han och vände sig åter till
sina kemiska studier.

Kallelsen var kort och trängande:

»Var god och möt mig på hotell ’Svarta Svanen’ i
Winchester i morgon klockan tolv middagen. Kom för all del!
Jag är alldeles rådlös.

                                                 Hunter

»Vill du följa med?» frågade Holmes och såg upp.

»Ja, mycket gärna.»

»Var då vänlig och se efter vad jag bad dig om.»

»Det går ett tåg klockan nio och trettio och är framme i
Winchester klockan elva och trettio.»

»Det passar utmärkt. Det är kanske bäst att jag uppskjuter
min analys, till en annan gång, det gäller att vara vid friska
krafter i morgon.»

*



Klockan elva förmiddagen därpå voro vi på väg till den
gamla residensstaden Winchester. Holmes hade hittills suttit
fördjupad i läsningen av morgontidningarna, men då vi

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Mar 14 00:22:53 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/dacholmes/0278.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free