- Project Runeberg -  Privatdetektiven Sherlock Holmes' äventyr. Två serier i en volym /
283

(1947) [MARC] Author: Arthur Conan Doyle Translator: Tom Wilson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ryggade tillbaka förskräckt. ’Det är bara Carlo, min stora
bandhund, en äkta mastiff. Jag kallar honom min, men i
verkligheten är Toller, min tjänare, den ende, som kan få
bukt med honom. Vi ge honom mat endast en gång om dagen
och inte heller då för mycket, så att han alltid är arg som ett
bi och färdig att kasta sig över första byte, som kommer i
hans väg. Toller släpper honom lös varje afton, och gud
hjälpe den, som olovligen tränger sig in här och som han
hugger betarna i! Gå för all del aldrig ut under natten, det
kunde kosta er livet.’

Varningen var välbehövlig. Två nätter därefter såg jag
händelsevis ut genom fönstret i min sängkammare vid
tvåtiden på morgonen. Det var en härlig månskensnatt, gården
utanför såg alldeles silvervit ut och var nästan lika klart
upplyst som mitt på dagen. Jag stod och beundrade den
förtjusande tavlan, då jag märkte något, som rörde sig i skuggan
av träden; då det kom ut i månskenet, såg jag att det var en
jättelik hund, stor som en kalv, brungul till färgen, med
hängande läppar, svart nos och grova utstående benknotor. Den
gick sakta över gården och försvann i skuggan på motsatta
sidan. Vid anblicken av denna fruktansvärda tysta väktare
ryste jag häftigare än jag tror jag skulle ha gjort, om jag
fått se en inbrottstjuv.

Min nästa erfarenhet är av mycket egendomlig beskaffenhet.
Som ni vet, hade jag klippt av mig håret i London, och
jag hade flätat ihop det avklippta håret och lagt det i botten
av min koffert. En afton, sedan jag lagt gossen, roade jag
mig med att litet närmare undersöka möblerna i mitt rum
och ordna mina saker på nytt. Det fanns en gammal byrå i
rummet, och i de två översta lådorna, som voro olåsta och
tomma, hade jag lagt mitt linne; den understa lådan däremot
var låst, och som jag hade ännu en hel del saker att
lägga in, förargade det mig helt naturligt att inte slippa in
i den tredje lådan. Jag förmodade att den blivit låst av
misstag, och tog därför fram min nyckelknippa och försökte att
öppna den med en av mina nycklar. Den första nyckel jag
prövade passade fullkomligt, och jag drog ut lådan. Det fanns
en enda sak i den, men jag är säker på att ni aldrig skulle
kunna gissa vad det var. Det var mitt avklippta hår!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Mar 14 00:22:53 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/dacholmes/0285.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free