Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra serien - Den guldblonda hårflätan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
har inte fått mat på två dagar — fort, fort, eljest blir det för
sent!»
Holmes och jag rusade ut och kring hörnet av huset, med
Toller skyndande efter oss, och funno den ofantliga, uthungrade
besten med sin svarta nos begraven i Rucastles strupe,
medan denne låg och vred sig och skrek på marken. Jag
skyndade fram och sköt hunden i huvudet; han stupade, men de
skarpa vita tänderna voro fortfarande hårt hopbitna i hans
offers feta hals. Med stort besvär lyckades vi bända upp
käkarna på vilddjuret och buro in mr Rucastle, vid liv ännu,
men gräsligt tilltygad. Vi lade honom på soffan i salongen
och skickade Toller, som nu nyktrat till, efter mrs Rucastle;
jag gjorde vad jag kunde för att lindra hans plågor. Vi stodo
alla omkring honom, då en stor, klumpig kvinna kom in.
»Mrs Toller!» utropade miss Hunter.
»Ja, miss, herrn släppte ut mig, då han kom tillbaka, innan
han gick upp till er. Det var skada att ni inte lät mig veta era
planer, ty jag kunde upplyst er om att det var onödigt.»
»Åh!» utbrast Holmes och såg skarpt på henne. »Det är
tydligt att mrs Toller vet mer om saken än någon annan.»
»Ja, det gör jag, sir, och jag ska gärna berätta vad jag
vet.»
»Var god och sitt ned och låt oss höra det», sade Holmes,
»ty det är flera punkter, det måste jag erkänna, som jag ännu
inte har riktigt klara för mig.»
»Jag skall snart förklara saken och skulle ha gjort det för
länge sedan, om jag sluppit ut ur källaren. Blir det polisförhör
om saken, så var god och kom ihåg, att jag stod på er sida
och var miss Alices vän också.»
»Sedan hennes far gifte om sig», fortfor mrs Toller, »var
miss Alice aldrig lycklig i hemmet. Hon var fullkomligt
tillbakasatt och hade ingenting att säga, men riktigt svårt för
henne blev det först sedan hon gjort bekantskap med mr Fowler
hos några vänner, som hon brukade besöka. Efter vad jag
kan förstå, hade miss Alice egen förmögenhet efter sin mor,
men hon var så tyst och tålig, att hon aldrig sa’ ett ord om
dessa pengar, utan lämnade alltsammans i mr Rucastles händer.
Han visste att hon aldrig skulle oroa honom; men då hon
tycktes på väg att få en man, som nog skulle fordra allt vad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
