- Project Runeberg -  Privatdetektiven Sherlock Holmes' äventyr. Två serier i en volym /
299

(1947) [MARC] Author: Arthur Conan Doyle Translator: Tom Wilson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: This work was first published in 1947, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

runt omkring byggnaderna, kunde han inte finna något spår
av honom.»

»Ett ögonblick!» avbröt jag honom. »Lämnade
stalldrängen dörren olåst, då han sprang ut med hunden?»

»Förträffligt, Watson, förträffligt!» mumlade min vän.
»Vikten av denna punkt stod så klar för mig, att jag i går
telegraferade särskilt till Dartmoor för att få visshet i denna
sak. Drängen låste verkligen dörren efter sig, innan han
lämnade stallet, och jag kan tillägga, att fönstret inte var
tillräckligt stort för att släppa igenom en karl.»

»Hunter väntade», fortfor Holmes, »nu tills de andra
drängarna kommo tillbaka, och skickade därpå bud upp till
tränaren om vad som hänt. Straker blev orolig, då han fick veta
det, ehuru han inte tycks ha haft sakens verkliga betydelse
klar för sig. I alla fall hade han en obestämd känsla av oro,
ty då mrs Straker vaknade klockan ett på natten, fann hon att
hennes man var uppe och höll på och klädde på sig. Till svar
på hennes frågor sade han, att han inte kunde sova på grund
av sina bekymmer för hästarna och ämnade sig ned till stallet
för att se till att allt var i god ordning. Hon bad honom att
inte gå ut, ty hon hörde regnet smattra mot rutorna, men trots
hennes böner tog han på sig en stor regnkappa och gick ut.

Mrs Straker vaknade klockan sju på morgonen och fann,
att hennes man ännu inte hade kommit hem. Hon klädde sig
hastigt, väckte tjänstflickan och begav sig till stallet. Dörren
var öppen, nedsjunken på en stol låg Hunter i djup dvala,
Silverbläsens spilta var tom och av hans tränare syntes inte ett
spår. De två drängarna, som sovo på höskullen i ett rum över
sadelkammaren, voro snart på benen; de sovo båda tungt och
hade ingenting hört under natten. Hunter hade tydligen fått
något starkt sömnmedel, och som det syntes omöjligt att
återkalla honom till medvetande, lämnades han att sova ut, under
det mrs Straker och de båda drängarna skyndade ut för att
söka de försvunna. Man hyste ännu det hoppet, att tränaren
av någon orsak tagit ut hästen till en tidig motionering, men
då man kom upp på en liten höjd med utsikt över den
kringliggande heden, kunde man inte upptäcka några spår av
hästen, men väl något, som visade att en olycka inträffat.

På något avstånd från stället syntes Strakers regnrock

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 19:49:45 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/dacholmes/0301.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free