- Project Runeberg -  Privatdetektiven Sherlock Holmes' äventyr. Två serier i en volym /
314

(1947) [MARC] Author: Arthur Conan Doyle Translator: Tom Wilson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


»Nu, mina herrar», sade han, »är jag fullkomligt färdig att
åka in till Tavistock.»

Då vi stego upp i åkdonet, höll en av stalldrängarna
vagnsdörren öppen åt oss. Holmes syntes plötsligt få en idé, ty han
lutade sig fram och vidrörde lätt drängens arm.

»Ni ha några får i stallhagen», sade han, »vem sköter
dem?»

»Det gör jag, sir.»

»Har ni märkt om det varit något i olag med dem på sista
tiden?»

»Å, inte just, endast att tre av dem börjat halta.»

Jag kunde se att Holmes var förtjust, ty han småskrattade
och gnuggade händerna.

»Väl träffat, Watson, väl träffat!» sade han och grep mig
i armen. »Gregory, tillåt mig fästa er uppmärksamhet på
denna besynnerliga farsot bland fåren. Kör, kusk!»

Översten gjorde ännu en grimas, utvisande de låga tankar
han hyste om Holmes’ förmåga, men på Gregory syntes det
tydligt, att hans uppmärksamhet blivit väckt.

»Ni anser det för ett viktigt faktum?» frågade han.

»I högsta grad viktigt.»

»Är det någon annan sak ni önskar fästa min uppmärksamhet
på?»

»På hundens besynnerliga uppförande under olycksnatten.»

»Hunden gjorde ingenting den natten.»

»Och just däri ligger det besynnerliga.»

*



Fyra dagar därefter sutto Holmes och jag åter på tåget till
Winchester för att se kapplöpningen om Wessexcupen.
Översten mötte oss enligt överenskommelse vid stationen och
vi åkte i hans vagn till kapplöpningsfältet utanför staden.
Överstens min var allvarlig och hans sätt mot oss ytterst kallt.

»Jag har inte sett en skymt av min häst ännu», sade han.

»Jag förmodar att ni skulle känna igen honom, om ni finge
se honom?» frågade Holmes.

Översten blev högst förargad.

»Jag har i tjugu år varit med om kapplöpningar, men aldrig
ännu har någon gjort mig en sådan fråga. Ett barn skulle

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Mar 14 00:22:53 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/dacholmes/0316.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free