- Project Runeberg -  Privatdetektiven Sherlock Holmes' äventyr. Två serier i en volym /
315

(1947) [MARC] Author: Arthur Conan Doyle Translator: Tom Wilson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

känna igen Silverbläsen på hans vita panna och spräckliga
högra framben.»

»Hur står vadhållningen?»

»Ja, det är just det besynnerliga i saken. I går kunde man
fått femton mot ett, men priset har gått ned mer och mer, så
att man nu knappast kan få tre mot ett.»

»Hm!» sade Holmes. »Någon har fått veta något, det är
alldeles klart.»

»Vi ströko vår andra häst från listan och satte hela vår lit
till ert ord», sade översten. »Men vad vill detta säga?
Silverbläsen är favoriten?»

»Fem mot fyra mot Silverbläsen!» skreks från publiken.
»Fem mot fyra mot Silverbläsen! Femton mot fem mot
Desborough! Fem mot fyra på fältet!»

»Där komma numren upp!» utropade jag. »Alla de sex
anmälda hästarna finnas där.»

»Alla sex — då är ju min häst med i löpningen!» utbrast
översten i den häftigaste sinnesrörelse. »Men jag ser honom
inte, mina färger ha ännu inte passerat.»

»Endast fem hästar ha passerat ... Den, som nu kommer,
måste vara han!»

Vid dessa ord flög en stor, mörkbrun häst ut från vågplatsen
och förbi oss med en jockey i överstens välkända svarta
och röda färger i sadeln.

»Det är inte min häst!» utropade ägaren. »Det där djuret
har inte ett enda vitt hårstrå på kroppen ... Vad är det där
för något ni ställt till, mr Holmes?»

»Se så, se så, låt oss först se hur han sköter sig», sade min
vän med orubbligt lugn. Han satt en stund och spejade ivrigt
genom min fältkikare. »Utmärkt! En förträfflig start!»
utropade han plötsligt. »Där ha vi dem, de komma nu runt
kurvan!»

Från vår vagn hade vi en förträfflig överblick, när de
kommo upp på raka fältet. De sex hästarna voro så tätt
tillsammans, att en enda matta hade kunnat övertäcka dem, men
snart syntes Capletonstallets gula färg ta ledningen. Men
innan de kommo fram till oss, hade Desborough redan gjort sitt
bästa och börjat sacka, och med en spurt, som gav honom en
ursinnig fart, passerade överstens häst målet dryga sex

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Mar 14 00:22:53 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/dacholmes/0317.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free