- Project Runeberg -  Privatdetektiven Sherlock Holmes' äventyr. Två serier i en volym /
317

(1947) [MARC] Author: Arthur Conan Doyle Translator: Tom Wilson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


»Hästen!» utropade översten och jag på en gång.

»Ja, just hästen! Och kanske kan det minska hans brottslighet,
om jag säger er, att han gjorde det helt och hållet till
självförsvar, och att John Straker var fullkomligt ovärdig det
förtroende ni satte till honom. Men nu ringer det igen, och
som jag hoppas vinna litet på nästa löpning, får jag
uppskjuta en närmare förklaring till ett mera passande tillfälle.»

— — —

Vi hade ett hörn i en Pullmanvagn för oss själva, då vi på
aftonen flögo i väg tillbaka till London, och jag skulle tro att
resan föreföll översten lika kort som mig, under det vi sutto
och hörde på min väns berättelse om vad som hade hänt
under måndagsnatten vid träningsstallen och hur han hade
lyckats reda ut den intrasslade härvan.

»Jag erkänner», sade han, »att vilka teorier jag än hade
bildat mig genom tidningsnotiserna, så voro de fullkomligt
felaktiga; likväl fanns det några anvisningar där, hade de bara
inte utbroderats med andra detaljer, som dolde deras
verkliga innebörd. Jag begav mig till Devonshire med den
övertygelsen, att Fitzroy Simpson var den verkliga brottslingen,
ehuru jag naturligtvis insåg, att bevisen mot honom på intet
sätt voro fullständiga.

Det var medan jag satt i vagnen, under det vi åkte till
tränarens hus, som den ofantliga betydelsen av stalldrängens
måltid, som ju bestod av fårkött med curry, kom för mig. Om
ni kommer ihåg, så var jag försjunken i tankar, och satt kvar
i vagnen, sedan ni alla stigit ur; jag satt bara och förvånade
mig i mitt stilla sinne över att jag kunnat förbise en så tydlig
vink.»

»Jag måste tillstå», sade översten, »att jag inte ens nu kan
inse, hur detta på något sätt kunde hjälpa er.»

»Det var emellertid första länken i min bevisföringskedja.
Pulveriserat opium är visst inte utan smak, och om det än inte
smakar direkt illa, har det likväl en alldeles tydlig bismak.
Om man blandade det i en vanlig maträtt, skulle den, som åt
den, genast upptäcka denna bismak och skulle troligtvis inte
äta mer av maten. Curry var emellertid just den krydda, som
kunde dölja denna bismak. Det var ju fullkomligt orimligt
att antaga, att denna främling, Fitzroy Simpson, kunde lagat

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Mar 14 00:22:53 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/dacholmes/0319.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free