- Project Runeberg -  Privatdetektiven Sherlock Holmes' äventyr. Två serier i en volym /
332

(1947) [MARC] Author: Arthur Conan Doyle Translator: Tom Wilson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: This work was first published in 1947, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kommer allt att bli gott och väl igen, men tränger du dig med våld
in i huset, är allt slut mellan oss!’

Det låg ett sådant allvar, en sådan förtvivlan i hennes ton,
att jag hejdade mig och stod obeslutsam framför porten.

’Jag skall lita på dig på ett villkor, ett enda villkor’, sade
jag till sist, ’och det är, att det från och med nu blir slut på
det här hemlighetsmakeriet. Det står dig fritt att bevara din
hemlighet, men du måste lova mig, att inga fler nattliga
besök förekomma eller några handlingar, som måste
hemlighållas för mig; jag är villig att glömma vad som varit, om du
lovar mig, att det aldrig mera upprepas.’

’Jag var säker på att du skulle lita på mig!’ utropade hon
och drog en djup suck av lättnad. ’Det skall bli alldeles som
du önskar. Kom nu, o, kom nu med, hem!’

Hon ryckte mig fortfarande i armen och drog mig bort från
huset. Då jag kastade en blick tillbaka på det, såg jag åter
det gula ansiktet, som betraktade oss från fönstret i övre
våningen. Vad samband kunde det finnas mellan denna varelse
och min hustru? Eller hur kunde den grova, plumpa kvinna,
jag sett dagen förut, ha något gemensamt med henne? Det var
en svårlöst gåta, men jag visste, att jag aldrig skulle få ro,
förrän jag verkligen löst den.

Två dagar efter nyss beskrivna scen stannade jag hemma,
och min hustru tycktes troget hålla sitt löfte, ty så vitt jag vet,
lämnade hon inte huset ett enda ögonblick. Men tyvärr skulle
jag på tredje dagen få tydliga bevis på, att hennes högtidliga
löfte inte var nog att lösgöra henne från det hemlighetsfulla
inflytande, som drog henne bort från hennes make och
plikter.

Jag hade rest in till staden denna dag på morgonen, men
återvände hem med 2.40-tåget i stället för 3.36-tåget, som jag
vanligen far hem med. Då jag gick in i huset, kom
tjänstflickan rusande mot mig i hallen med förskräckt min.

’Var är frun?’ frågade jag.

’Jag tror att hon gått ut på en promenad’, svarade hon.

Jag började genast misstänka något. Jag rusade upp i övre
våningen för att övertyga mig om, att hon inte var hemme.
Jag råkade därvid kasta en blick ut genom ett fönster och såg
tjänstflickan, som jag nyss talat med, springa tvärs över

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 19:49:45 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/dacholmes/0334.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free