- Project Runeberg -  Privatdetektiven Sherlock Holmes' äventyr. Två serier i en volym /
342

(1947) [MARC] Author: Arthur Conan Doyle Translator: Tom Wilson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

DUBBELGÅNGAREN.



Kort efter mitt giftermål slog jag mig ned som läkare i
Paddingtondistriktet. Gamla doktor Farquhar, vilkens praktik
jag köpte, hade en gång varit synnerligen mycket anlitad,
men hans höga ålder och en sjukdom av samma natur som
danssjukan, varav han ofta led, gjorde att hans praktik rätt
mycket avtagit. Publiken ledes helt naturligt av den principen,
att den, som skall bota andra, måste själv vara frisk, och
ser misstänksamt på en läkare, vars recept inte kunna kurera
hans egna sjukdomar. Sålunda hade min företrädares praktik
minskats, allteftersom hans hälsa blev sämre, och då jag
övertog den av honom, hade den från att ha inbringat tolvhundra
pund om året gått ned till föga mer än trehundra. Jag satte
emellertid stora förhoppningar till min ungdom och energi
och var övertygad, att om några år praktiken åter skulle vara
lika blomstrande som någonsin.

Under de första tre månaderna av min nya verksamhet var
jag strängt upptagen och såg endast sällan min vän Sherlock
Holmes, ty jag var alldeles för sysselsatt för att ha tid att
hälsa på vid Bakerstreet, och själv gick han sällan någonstans
annat än då hans arbete påkallade det. Jag blev därför högst
överraskad, då jag en morgon i juni månad, under det jag
efter frukosten satt och läste i British Medical Journal, hörde
en ringning på portklockan och strax därpå ljudet av min
gamla väns höga, något gälla röst.

»Åh, min kära Watson!» sade han, då han kom in, »så
roligt att få se dig igen! Jag hoppas att din hustru nu är
fullkomligt återställd från de sinnesrörelser hon var utsatt för
under vårt senaste äventyr?»

»Tack, min vän, både min hustru och jag må mycket bra»,
svarade jag och skakade hjärtligt hand med honom.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Mar 14 00:22:53 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/dacholmes/0344.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free