- Project Runeberg -  Privatdetektiven Sherlock Holmes' äventyr. Två serier i en volym /
368

(1947) [MARC] Author: Arthur Conan Doyle Translator: Tom Wilson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: This work was first published in 1947, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sedan den aftonen, och nu har han pinats till döds, hans hjärta
krossats, allt för den fördömda Hudsons skull!’

’Vad kunde då denna man ha för makt?’

’Ja, det är just vad jag ville ge bra mycket för att få veta.
Hur kunde min snälla, hjärtegoda gamla far ha råkat i
klorna på en sådan usling? Men jag är så glad att du kommit,
Holmes. Jag litar fullkomligt på ditt omdöme och din
diskretion, och jag vet, att du kommer att råda mig på bästa sätt.’
Vi körde raskt framåt på den jämna, vita landsvägen, med
höjderna på andra sidan dalen framför oss skimrande i den
nedgående solens röda ljus. Ur en klunga träd till vänster om
oss syntes redan de höga skorstenarna och flaggstången på
Donnithorpe.

’Min far gjorde karlen till trädgårdsmästare’, fortfor min
vän, ’och då han inte var nöjd därmed, gjordes han till
förvaltare. Hela huset syntes överlämnat på nåd och onåd åt
honom, och han gick omkring och gjorde precis som han ville.
Tjänstflickorna klagade över hans dryckenskap och fula ord
till dem, och min far höjde allt tjänstfolkets löner för att hålla
dem skadeslösa för dessa obehag. Karlen brukade ta min fars
bästa bössa och båten och roa sig med små jaktfärder. Och
allt detta med så hånfull, grinande och oförskämd min, att
jag skulle ha piskat upp honom grundligt tjugu gånger om,
om han varit en man av min ålder. Jag kan säga dig, Holmes,
att jag hela tiden haft ytterst svårt att lägga band på mig,
och jag undrar nu, om det inte varit klokare att jag varit litet
mindre återhållsam.

Saker och ting blevo emellertid allt värre och värre hos
oss, Hudson, den uslingen, blev allt fräckare, tills jag en dag,
då han i min närvaro gav min far ett oförsynt svar, tog och
körde ut gunstig herrn. Han slank i väg askgrå i synen och
med en giftig blick, som innebar ett värre hot än hans tunga
kunnat uttala. Jag vet inte, vad som försiggick mellan min
stackars far och honom efter detta, men dagen därpå kom
min far till mig och frågade, om jag inte ville be Hudson om
ursäkt. Jag vägrade, som du lätt kan tänka dig, och frågade
min far, hur han kunde tillåta en dylik usling att ta sig
sådana friheter mot honom och hela hans hus.

’Ack, min gosse’, sade han, ’det är lätt sagt, men du vet
inte, hur jag har det ställt. Men du skall en dag få veta det,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 19:49:45 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/dacholmes/0370.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free