- Project Runeberg -  Privatdetektiven Sherlock Holmes' äventyr. Två serier i en volym /
370

(1947) [MARC] Author: Arthur Conan Doyle Translator: Tom Wilson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: This work was first published in 1947, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

’Så förskräckligt, Trevor’ sade jag. ’Vad kunde då detta
brev innehålla, som medförde så fruktansvärda följder?’

’Ingenting, och däri ligger just det oförklarliga.
Innehållet var absurt, intetsägande... O, min gud, det är som jag
fruktade!’

Vi hade just passerat en krökning av allén och sågo i det
bortdöende aftonljuset, att alla gardiner i huset hade dragits
ned. Just som vi med full fart körde upp till porten, min vän
med anletsdragen förvridna av sorg, kom en svartklädd
herre ut ur huset.

’När dog han, doktor?’ frågade Trevor.

’Nästan genast efter det ni farit hemifrån.’

’Återfick han medvetandet?’

’Endast för ett ögonblick, strax innan han drog sin sista
suck.

’Någon hälsning till mig?’

’Endast att papperen ligga i den bakre lådan i det
japanska skåpet.’

Min vän gick med doktorn upp i dödsrummet, medan jag
stannade kvar i skrivrummet och grubblade på denna sak och
kände mig dystrare än jag gjort i hela mitt liv. Hur hade
denna Trevors — boxare, resande och guldgrävare —
förflutna liv varit, och hur kunde han ha kommit i den där
surmulna och otrevliga sjömannens våld? Och varför skulle han
förlora sansen, då jag nämnde de hälft utplånade
initialerna på hans arm, och dö av förskräckelse, sedan han fått ett
brev från Fordingbridge?

Jag påminde mig då, att Fordingbridge ligger i
Hampshire, och jag hade hört att denna mr Beddoes, som
sjömannen farit för att besöka och förmodligen även för att avpressa
pengar, även bodde i Hampshire. Brevet kunde således
antingen vara från Hudson, sjömannen, med underrättelse att han
förrått den brottsliga hemlighet, som tycktes finnas mellan
dem, eller också kunde det komma från Beddoes och
innehålla en varning till en gammal kamrat, att han inom kort
skulle bli förrådd. Så långt syntes saken klar nog. Men hur
kunde då brevet vara absurt och intetsägande, såsom
sonen beskrivit det? Han måste ha missförstått det. I så fall
måste det ha varit ett av dessa uppfinningsrika signalsystem
i skrift, som i verkligheten mena en helt annan sak än orden

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 19:49:45 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/dacholmes/0372.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free