- Project Runeberg -  Privatdetektiven Sherlock Holmes' äventyr. Två serier i en volym /
379

(1947) [MARC] Author: Arthur Conan Doyle Translator: Tom Wilson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra serien - »Gloria Scott»

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

nordost, började barken sakta avlägsna sig från oss. Vår båt låg
och gungade på de långa, jämna dyningarna, och Evans och
jag, som voro de mest bildade bland oss, sutto i aktern och
bestämde vårt läge och vilken kust vi skulle hålla kurs på. Det
var en kinkig fråga, ty Kap Verdöarna voro omkring 500 mil
i norr om oss och afrikanska kusten omkring 700 mil i öster.
På det hela taget, emedan vinden höll på att svänga över till
rätt nordlig, ansågo vi det bäst att hålla mot Sierra Leone och
vände därför stäven i denna riktning; av barken syntes nu
endast riggen på vår styrbords låring. Plötsligt, medan vi sutto
och betraktade den, syntes ett tjockt moln av svart rök skjuta
upp från den och bli hängande som ett vidunderligt träd vid
horisonten; några sekunder därefter hördes ett dån som av
åskan, och då röken skingrat sig, fanns det icke ett spår kvar
av G1oria Scott. Vi vände ögonblickligen båten runt
ännu en gång och rodde av alla krafter till den plats, där ett
lätt töcken, som ännu hängde över vattnet, utvisade stället
för katastrofen.

Det tog en dryg timme för oss att hinna fram dit, och vi
fruktade först att vi kommit för sent för att kunna rädda ett
enda liv. En splittrad båt och några trälådor och stycken av
spiror gungande på vågorna visade oss, var fartyget gått
under; men icke ett tecken till liv syntes och vi hade just
nedstämda vänt om, då vi hörde ett nödrop och upptäckte på
något avstånd en vrakspillra och på den en man liggande
utsträckt. Då vi halat honom ombord på båten, funno vi
honom vara en ung matros vid namn Hudson, som var så svårt
bränd och utmattad, att han icke förrän följande morgon
kunde lämna oss några upplysningar om vad som hänt.

Han berättade då, att sedan vi lämnat fartyget, hade
Prendergast och hans skara börjat döda de fem man, som de höllo
fångna; de två fångvaktarna skötos och kastades överbord
och likaså tredje styrmannen. Därpå gick Prendergast ned på
mellandäck i cellen och skar med egen hand halsen av den
olyckliga doktorn. Nu återstod endast första styrmannen, som
var en djärv och beslutsam man. Då han såg Prendergast
närma sig honom med den blodiga kniven i handen, sparkade
han av sina bojor, som han på något sätt lyckats lösa, och
rusade ned i aktre lastrummet.

Ett dussintal av fångarna, som med sina pistoler rusade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:54:06 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dacholmes/0381.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free