- Project Runeberg -  Privatdetektiven Sherlock Holmes' äventyr. Två serier i en volym /
390

(1947) [MARC] Author: Arthur Conan Doyle Translator: Tom Wilson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: This work was first published in 1947, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

’Du borde vara sängliggande ännu’, sade jag, ’och inte
börja arbeta, förrän du är starkare.’

Hon såg på mig med ett så besynnerligt uttryck, att jag
började misstänka att hennes hjärna var angripen.

’Jag är stark nog, mr Musgrave’, sade hon.

’Vi måste höra vad doktorn säger om den saken’, svarade
jag. ’Nu slutar du upp med arbetet, befaller jag, och när du
kommer ned, så säg till, att jag önskar tala med Brunton.’

’Hovmästaren är borta’, sade hon.

’Borta? Vart har han då tagit vägen?’

’Han är borta. Ingen har sett till honom. Han är inte på sitt
rum — ja, ja, han är borta!’ Hon föll baklänges mot väggen,
utstötande skrik på skrik i hysteriskt skratt, under det jag
förskräckt över detta häftiga anfall ringde på hjälp. Flickan
fördes, ännu skrikande och gråtande, till sitt rum, under det jag
gjorde förfrågningar angående Brunton. Det var alldeles
tydligt att han försvunnit. Hans säng var orörd, och ingen hade
sett honom, sedan han föregående afton gick in till sig; men
det var svårt att förstå, hur han kunnat lämna huset, ty på
morgonen hade alla fönster och dörrar funnits stängda. Hans
kläder, hans fickur och till och med hans pengar funnos kvar
i hans rum — men den svarta kostym, han vanligen bar, var
borta; även hans tofflor voro borta, men hans skor däremot
kvar. Vart kunde då Brunton ha gått under natten, och vad
kunde det ha blivit av honom?

Naturligtvis genomletade vi huset och även uthusen på det
grundligaste, men utan att finna några spår av honom. Det
är, som sagt, en riktig labyrint till en gammal byggnad, i
synnerhet den ursprungliga flygeln, som nu står obebodd, men vi
undersökte vartenda rum och vindslokalerna, utan att finna
minsta tecken av den försvunne mannen. Det var föga troligt
att han lämnat trakten utan att ta med sig sina ägodelar, men
var kunde han då vara? Jag tillkallade lantpolisen, men utan
resultat. Det hade regnat föregående natt, och vi undersökte
gården, gräsplaner och gångstigar runtomkring huset, men
utan att upptäcka minsta spår av den försvunne. Så stodo
sakerna, då en ny händelse drog vår uppmärksamhet från
Bruntons mystika försvinnande.

Under två dagar hade Rachel Howells varit så sjuk, i det
hon än yrade, än hade hysteriska anfall, att vi anställt en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 19:49:45 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/dacholmes/0392.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free